måndag 14 augusti 2017

Än är det sommar!

Påskvänner!

Juni kan vara hur kall som helst utan att förmenas sin rang som (mid-)sommarmånad, men så fort det kommer en lite kallare vindil i augusti börjar folk tala om att det blivit höst. Men i fredags hade vi definitivt högsommar här i Hudiktrakten, och idag strålar solen från en klarblå himmel även om det blivit några grader kallare.

Innan jag far med familjen och badar vill jag dela med mej av en 250-årig sommarpsalm. Det finns även många nya fina, t.ex. "Över berg och dal" samt "Nu är det härligt att leva", men de är så upphovsrättsskyddade! Den här är, i lätt bearbetning av undertecknad, skriven av lulepojken Anders Rutström, han som lärde Bellman stava ("han älskade mig mycket", konstaterar Bellman i sin självbiografi) och som blev så här glad och uppspelt en vacker sommardag:

 



1. Kom, ljuva ro och sommarnöje,
du härlighetens förebild!
Den tid på denna jord vi dröjer
förljuvar du och gör så mild.
Då sjunger Andens näktergal
i Sarons täcka blomsterdal.

2. Välkommen hit, du Sions konung
och herde god för dina lamm,
som smord med olja, rik på honung
för hela världen träder fram,
ger ljuvlig skugga långt ifrån,
som cedrarna på Libanon.

3. Du är en evig hälsokälla
av nåd och liv, av must och märg,
som aldrig slutar övervälla
de dinas boning, Sions berg.
Du är en outöslig brunn
för varje själ och törstig mun.

4. Vem är då krank och inte dricker,
vem är som hör och ej ger akt?
Vem har en själ och märker icke
vad Herren, Herren själv har sagt:
att han till oss har gott behag,
att nu är salighetens dag!

5. Nu är en sol för oss uppgången,
och vi fått höra nådens röst.
Vår fiende är evigt fången,
var mänskosjäl är återlöst.
Vi i förbund med Herren står,
och ännu varar nådens år!

6. Ni blommor som bekläder jorden,
ni örter utav tusen slag,
du fågelsvärm som kvittrar orden
på vår och eder Konungs dag,
ni träd och fiskars menighet
och allt vad jorden nämna vet,

7. ni stora hav och branta floder,
ni bäckar klara som kristall,
ni hårda berg och marmorstoder,
er enda syssla vara skall
att tala om en evig hand
som råder över alla land.

8. Min hör ni, frälsta mänskosjälar:
när träd och djur blir glädjens tolk,
skall vi som varit dödens trälar
och nu av nåd är Herrens folk
stå stummare än stock och sten?
Nej, stäm nu in här var och en:

*9. Halleluja av hela jorden,
halleluja av den som tror,
halleluja av helgons orden,
helleluja av änglakor,
halleluja av gammal, ung,
halleluja för Sions kung! 

fredag 11 augusti 2017

Långvind och Brogården

Påskvänner!

Ska strax iväg för att spela på två begravningar. Men i morgon blir det ett dop och en vigsel - och en helgsmålsbön i Långvind om 150-årsfirande Fredrik Arvid Bloom och hans 100-åriga Pärleporten! På söndag blir det högmässa i Enångers gamla kyrka och på kvällen gudstjänst på Efs Brogården i Njutånger. Full huggning, alltså!

Måste bara tillägga att det verkligen var fina samlingar på Brogården (kl 15 och 18) i söndags med Ulla och Gunnar Burman, numera boende i Undersvik. Temat var "Rör vid mitt dolda jag" (SvPs 646) och både Ulla (som talade berörande om livets slut och personliga förluster) och Gunnar (som berättade om Joharifönstret och predikade över Jona bok kapitel 1-2) nådde verkligen fram till sina åhörare. Roland Lundqvist spelade och sjöng. Tack!

söndag 23 juli 2017

Ole Hallesby rumsren inom Efs?

Påskvänner!

Kanske ingenting så tydligt visar skillnaden mellan klassisk väckelseförkunnelse och modernare teologi i Svenska kyrkan och Efs som den norska "Helvetesdebatten" med anledning av Ole Hallesbys radioandakt över dagens evangelietext. (Kom ihåg att Hallesby bara tre år senare aktades värdig att tala i Kungliga Tennishallen på Efs:s 100-årsjubileum!).

Nog är han i gott sällskap som "helvetespredikant". Bl.a. av Frälsaren själv. Är Hallesby tillräckligt luthersk då? Ja, apropå vår konstitutionella oförmåga att vända om kan man väl säga som Zacharias Lindmark i Glommersträsk till en person som förebar den som ett "de obotfärdigas förhinder": Är det Gud eller du som ska göra bättring? Och det strider inte mot luthersk teologi att när Guds ord kommer till oss med sitt mäktiga "Stå upp och gå" (i fysiskt och/eller andligt avseende), då, men också bara då, kan vi verkligen göra det. "Vakna upp du som sover och stå upp från de döda, så ska Kristus lysa fram över dig!"

Läs även Hallesbys föredrag "Vort forhold til vranglaeren" som hölls några år senare.

fredag 30 juni 2017

Biskopen kommer till Brogården

Påskvänner!

Ja, inte stiftschefen Ragnar utan Efs:s distriktsföreståndare Mia Ström. Offentligt möte kl 18 på söndag då jag spelar och hon sjunger och predikar. (Ja, vi får nog sjunga allihop också).

Visst har hon ett tillsynsansvar som åtminstone tangerar det biskopliga? Fast nu ryker väl Efs Mittsverige (precis som Efs Mittnorrland) i den nya organisationen - det blir väl snart bara Efs Västerbotten som är kvar som eget "stift".

Brogården, Njutånger kl 18 alltså. Temat blir visst "I tro under himmelens skyar". Välkomna!

söndag 25 juni 2017

Den korsfäste avslöjar och utrustar

Påskvänner!

Några missionsföreståndarpredikningar från pingsthelgerna kan väl gå an att återbruka även på Johannes Döparens dag? Som Döparen sa: "Han (Jesus) ska döpa er i helig ande och eld." PS. Jo, Kerstin heter Oderhem utan i. DS.



Från ditt kors du ser, trots kval,
världens öknar blomma
och till himlens fröjdesal
hednaskaror komma.
Bortom graven ser du ljus, 
brustna band och snaror,
hemma i din Faders hus
fullt av frälsta skaror.

fredag 23 juni 2017

Glad midsommar!

Påskvänner!

Nu ska vi fira midsommar, trots min fortsatta frustration över att det går att, utan egentlig debatt med årsmötesbeslut, de facto införa ett könsneutralt äktenskapsbegrepp också i Efs - bara med hänvisning till fait accompli utifrån avtalet med Svenska kyrkan och de politiska partiernas beslut 2009 i riksdag och kyrkomöte - eller till lutherdomens påstådda neutralitet i allt som har med äktenskapet att göra (jo tjena!). Välment vansinne eller åtminstone synnerlig "snällism" - till stöd för en utsatt grupp går man med på vad som helst (jfr de könsneutrala könsbegreppen från 2013).

Medan Sven Ivar Lidströms uppropare å andra sidan är frustrerade över att Efs styrelse behåller ens så mycket som en ytterst moderat heteronormativitet - utan årsmötesbeslut på att styrelsen och rörelsen får behålla den! Nu när kyrkomötet (läs de statsbärande partirena S+C+M) bestämt att könet ska räknas som ovidkommande - också beträffande äktenskap och föräldraskap.

Men blommorna blommar och hela kohagen är grön. Och Efs - varken styrelse eller "uppropare" - gör i alla fall inga otäcka utfall mot medmänniskor, vad man än kan anmärka på i övrigt. Visst finns det saker att glädjas åt. Brorsan med familj är på besök, så det blir en liten kusinträff också. Klockan 15 blir det dans runt midsommarstången på Brogården, då jag hoppas att vi alla, oavsett tro eller läggning, kan glädjas med varandra åt sommarens härliga gåva.

(Påminner om kampanjen till stöd för människor i hungersnöd och svält i Nordöstra Afrika - nej "Afrika" svälter inte, men det är illa nog ändå i de delar som drabbats. När vi köper mat till midsommarfirandet kan vi skänka motsvarande belopp till dem som just nu saknar sitt dagliga bröd).

 

onsdag 21 juni 2017

Många argument och delfrågor på en gång

Påskvänner!

Jag har några teser så här inför reformationsårets midsommar. Har inte skrivit allt på en gång - eftersom jag inte har semester än - utan skrivit en tes i taget. Kanske ett vettigt sätt att läsa dem också? Men jag lägger ut dem på en gång.


1) Även Efs under Stefan Holmström inför nu det könsneutrala äktenskapet.

Här finns åtskilliga som inte håller med. Antingen säger man: Nej, Efs anser fortfarande att äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna, men vi förbjuder inte längre enskilda Efs-präster att till äktenskap viga också par där båda är av samma kön. Där brukar jag anföra Mekane Yesus-exemplet, d.v.s.: om MY:s ledning sagt att deras präster fr.o.m. nu är fria att viga också tre personer med varandra, då har MY de facto accepterat även polygami. Och det på ett helt annat och grundläggande sätt än när exempelvis Efs till slut förstod att det av sociala skäl inte gick att upplösa polygama äktenskap hur som helst (för att endast äktenskapet med "ungdomens hustru" vore kristligt giltigt). Eller när Martin Luther vid ett ökänt tillfälle medgav "hemlig bigami" (något som sprack på att svärmor nummer 2 inte accepterade att dottern skulle vara gift endast hemligen och alltfort framstå som bara älskarinna). När ledningen ger sina anställda "carte blanche" på ett visst område, då accepterar den de facto och ansvarar för det de gör, även om den skulle avråda dem från att utnyttja medgivandet.

Eller också säger man: Nej, för vi har redan infört det- det infördes i praktiken redan 2009 när Svenska kyrkan gjorde det, för vi är ju en del av Svenska kyrkan! Pekar jag då på alla evangelisk-lutherska väckelserörelser som inte av den anledningen sett sej tvungna att tänka och agera som det politiserade kyrkomötet, så svaras: jo, men just vårt särskilda avtal med Svenska kyrkan från 1990-talet gör att vi inte kan ha någon annan tro och teologi, i äktenskapsfrågan åtminstone, än Svenska kyrkans ledning och kyrkomöte har. OK, det kanske är så, även om man ju tycker att ett avtal måste kunna sägas upp när det får absurda konsekvenser (jfr debatten kring Efs-kansliets placering i Kyrkans Hus i Uppsala). Men vare sej det könsneutrala äktenskapet egentligen infördes också i Efs 2009 eller redan 1990 (då det tydligen bäddades för saken), får vi väl ändå vara ärliga och konstatera att saken, om än med myrsteg, nu införts i Efs? Och att det är hög tid att informera medlemmar och systerkyrkor om detta?

En tredje grupp säger: Nej, för Efs har inte och kan inte ha någon lära om äktenskapet alls. Vi varken lär eller förnekar något härvidlag. Det är inte lutherskt att ha en egen äktenskapslära - äktenskapet är en världslig inrättning sånt bör vi med förtroende lämna åt staten. Nå, det är ytterst tveksamt om detta är en korrekt återgivning av Martin Luthers syn på äktenskapet (jfr Stora katekesen par. 206-207, 211 och 219). Eller om det är mer än ett ad hoc-argument, d.v.s. att man råkar gilla just det här statliga beslutet men knappast skulle godta äktenskapsregler bestämda av t.ex. Sverigedemokraterna eller Nordiska motståndsrörelsen. Hursomhelst gäller ändå resonemanget från första stycket ovan: att Efs de facto nu godtar sådant Efs tidigare inte godtog, om än här med hänvisning till staten snarare än till bibeln och bekännelsen.


2) Det könsneutrala äktenskapet är ur kyrklig och biblisk - även nytestamentlig - synvinkel alldeles uppåt väggarna.

Här finns dock en viss oenighet även hos dem som avvisar könsneutrala äktenskap, vare sig det gäller t,ex, Frimodig Kyrka eller Efs-ledningen. Ganska snart efter äktenskapsomgörningen 2009 slutade inte bara Kristdemokraterna utan även Frimodig kyrka att frimodigt driva en "återställare". I de flesta andra politiska frågor innebär ju inte ett riksdags- (eller kyrkomötes-) beslut att det måste gälla för all framtid, utan oppositionen vässar sina argument för att i sin tid kunna välta det överända. Skatter höjs inte i evighet, ej heller sänks, och Brexit visar att ett land t.o.m. kan lämna EU (något som ibland förnekats av både vänner och motståndare). Men 2009 års äktenskapsdefinition antog snabbt karaktären av "Guds Nya Ord", som ansågs mer sakrosankt än 2008 års och tidigare, som ju folk även på arbetstid kunnat agitera mot och arbeta för en förändring av. Ja, den tycktes genast bakas in i den s.k. värdegrunden, även om "efterblivna" präster fick s.k. väjningsrätt för att dölja det dramatiska i beslutet. Många (inte minst präster) har därför slutat påtala beslutets kyrkligt ohemula karaktär, inlemmat sej vid de nya förhållandena och inte velat riskera människors aktning (eller för den delen riskera att såra människor) genom att fortsätta driva opinion i frågan om vad äktenskapet är.

Detta kan inte dölja att läran om det könsneutrala äktenskapet är queert och teologiskt uppåt väggarna, för att inte säga gnostiskt. Välment så klart, och en optimal bekräftelse för de homosexuella som ofta ser detta som den verkliga bekräftelsen av deras människovärde. (Allt mindre än äktenskap ses nu lätt som en förolämpning: den som vill visa att den tror på allas lika värde måste bekräfta den lika rätten till äktenskap och adoption). Men det är knappast mer bibliskt än t.ex. den av åtskilliga Rfsl-aktiva och centerpartister omhuldade polygamin, som har fler exempel i bibeln och som ibland måst accepteras även av Efs av pastorala skäl, även om Luthers och Melanchtons ökända pastorala medgivande inte precis sporrat till efterföljd.

Enskild förbön och välsignelse på pastors ansvar, eller t.o.m. införandet av partnerskapet, berövade inte man-kvinna-förbundet dess särställning. Och ett liberalt samhälle kan - men måste inte - acceptera en hel radda äktenskapsdefinitioner som kyrkan inte kan förväntas hänga med på. Men att den kristna kyrkan - på sikt även katolska och ortodoxa - någonsin skulle kunna "reformeras" till att hävda att könet även i könsliv och föräldraskap saknar betydelse, vilket äktenskapsdeformen de facto innebär, är en ren utopi. Tror ens hbt-personer och deras släkt och vänner att teologer världen över slutligen kommer att ansluta sig till dogmen om äktenskapets principiella könsneutralitet, att Gud inte skapat just man och kvinna särskilt underbart (inte mer än "man och man" i alla fall), och att ungdomar som de i DN-artiklarna nedan inte ska kunna få ens en mycket moderat heteronormativ vägledning alls av några präster? http://www.dn.se/insidan/homo-eller-hetero-oviktigt/
http://www.dn.se/insidan/allt-fler-tjejer-har-sex-med-tjejer/

Men få av dem som faktiskt tycker att det könsneutrala äktenskapet är alldeles galet (särskilt som kyrkans teologi och praxis) törs numera gå ut och säga det öppet. Det kan vara av hänsyn till enskilda personer eller den egna karriären, eller för att man givit upp om att kunna förändra (de som fortfarande går ut och ropar betraktas ju lätt som - eller är verkligen i en del fall! - knasiga extremister).  Hursomhelst skapar det ett intryck av att det egna ställningstagandet inte är så särskilt välmotiverat eller viktigt - i varje fall inte jämfört med Pride-festivalernas banderoller - och att den därför utan problem borde kunna inordnas i något slags allmän "mångfald" av åsikter. Särskilt som det i varje fall för präster finns en "väjningsrätt" (än så länge).


3) Det könsneutrala äktenskapet måste därför avskaffas, först i Efs och sedan i hela Svenska kyrkan (inte nödvändigtvis i staten).

Det är inte nog med att motståndare till könsneutrala äktenskap även fortsättningsvis - om inte Wanja Lundby Wedin får som hon vill - kan leva och verka i Svenska kyrkan. Det måste även gå att, t.o.m. på arbetstid och i förkunnelse, driva öppen och uthållig opinion mot det, och på sikt återgå till att, åtminstone i kyrkan, åter definiera äktenskapet som ett förbund mellan just man och kvinna. (Precis som det naturligtvis går att backa ifall vi skulle ha accepterat polygami, utan att fördenskull iscensätta några tvångsskilsmässor). För naturligtvis är 2009 års äktenskapsbeslut inte på något sätt Guds Nya Ord, och queerförkunnelsen är knappast mer sakrosankt än den moderat heteronormativa. Den relativism som gjorde 2009 års beslut möjligt kan givetvis lika gärna om några år - om vindarna vänder - driva utvecklingen åt andra hållet. Anna-Karin Hammar sa på Pride Hudik för några år sedan att det knappast är klokt att låta bibeln leda oss i frågan om äktenskapet (den var liksom föråldrad på det området, som jag uppfattade det), utan äktenskapet och dess utformning var en rent politisk fråga. Men jag skulle verkligen beklaga om en ny politisk kursändring i synen på äktenskap och familj skedde under ledning av högerextremistiska partier - en backlash typ den på 30-talet är verkligen inget att önska! Men t.ex. syskonäktenskap som i vårt land tillåts på dispens är å andra sidan ingen bra idé bara för att nazisterna avvisar den.

Som Liberaldemokraternas nu avgående kristne ledare Tim Farron konstaterade måste man från båda håll kunna göra skillnad på kyrka och stat. Det är absolut inte självklart att en återupprättad allmänkyrklig teologi om äktenskapet med en moderat heteronorm behöver innebära en återgång till fördomsfulla, taskiga attityder mot homosexuella eller att staten nödvändigtvis behöver återgå till att betrakta det som en fördel för ett barn att ha en förälder av vardera könet. (Det är ju dock en slags grundläggande könskvotering som å andra sidan knappast heller behöver vara ett orimligt grundmönster eller primärt ideal vid t.ex. adoption ens för en liberal stat).


4) Efs måste därför bryta samarbetsavtal som gör att vår teologi i vissa frågor de facto bestäms av Socialdemokraterna och Centerpartiet (jfr vår hållning till ämbetsfrågan 1958) och verka för att dessa partier förbjuds sitta i kyrkliga beslutande organ.

I 150-årsjubileumsskriften "I detta tecken" märker jag att Efs inte ens i ämbetsfrågan tog någon ställning (1950-tal alltså) utan lät staten och de politiska partierna avgöra saken. Man tycker ju dock att Efs åtminstone kunde ha ställt en ordningsfråga och tillsammans med högkyrkliga och andra drivit på för att kyrkan först skulle göras fri från de politiska partierna och sedan ta ställning i ämbetsfrågan. Men inte ens det skedde - tydligen avstod Efs t.o.m. från att lämna remiss (eller minns jag fel?). Det ställer ju ganska grundläggande frågor kring Efs och hur Efs tar beslut i teologiska frågor. Har vi utvecklat en slags påstådd "lutherdom" som räknar både ämbetet och äktenskapet (som visserligen är sakrament i den katolska kyrkan men dock heliga inrättningar även i den evangelisk-lutherska) till adiafora, till det som en Efs-styrelse eller f.ö. hela väckelserörelsen inte kan ta självständig ställning till?

För mej är saken fullständigt klar: Skulle det vara sant som tidigare missionsföreståndare och Sven Ivar Lidström (S), tidigare vice stiftsstyrelseordförande i Luleå, påstår (vilket jag synar) att Efs måste införa - eller de facto redan har infört - läran och praxisen kring det könsneutrala äktenskapet p g a 90-talsavtal med Svenska kyrkan (blotta medlemskapet kan ju omöjligen medföra detta, jfr Elm-bv, Oasrörelsen eller de laestadianska fridsföreningarna), så måste detta avtal brytas omedelbart! Just så orimlig är läran om att äktenskapets stiftelse skulle vara könsneutral (se 1 Mos. 2 och Matt. 19, samt Stora katekesen par 206-207, 211 och 219). Inga Efs-präster bör tillåtas företräda den queerdogmen i teori och praktik (homofoba utfall ska naturligtvis inte heller vara tillåtna). I så fall får de söka sig till Equmeniakyrkan som ju är till för att samla allt möjligt, eller, vilket bär mig emot att säga, till övriga delar av Svenska kyrkan. Där jag dock inte heller tycker att de ska husera, lika lite som de präster som tror att Jesus har ruttnat. Svenska kyrkan har ju dock en identitet som allmänkyrkligt, evangeliskt-lutherskt samfund, men, i motsats till Efs, också en allomfattande, folkkyrklig ambition som väl i längden har öppnat för accepterandet av det mesta.

Efs kan inte stå passivt eller accepterande till vilka kyrkomötesbeslut som helst (för att vi har ett avtal med Svenska kyrkan). Det är också dags att högt och gemensamt protestera mot den politiska sfärens direkta ingripanden i Svenska kyrkans beslutande församlingar. Det är en internationell skandal, en kyrklig och politisk, ja, konstitutionell absurditet, att statsbärande partier som (M) och (S) suttit och bestämt i många av en ideell organisations, ja, ett evangeliskt-lutherskt konfessionellt samfunds ideologiskt mest laddade ärenden! För den som av födsel och ohejdad vana finner förfarandet normalt, kan det kanske vara nyttigt att fundera över hur vi känt om även Efs:s årskonferenser präglats av grupper som Centerpartiet eller Socialdemokraterna? (Eller Sverigedemokraterna). Vanvettigt är bara förnamnet, och i den här frågan borde Efs frimodigt tala klarspråk tillsammans med t.ex. de högkyrkliga, inte bara i nomineringsgruppen Frimodig kyrka utan som egen, självständig organisation.

söndag 18 juni 2017

Glad dopsöndag med quiz för stora och små!

Påskvänner!



Glad dopsöndag! Här kommer ett förslag på "dopquiz" efter gudstjänsten idag (här med Hälsingeperspektiv, men det kan lätt korrigeras):

1) Vårt dop erkänns även av påven som ett sant kristet dop, förutsatt att det förrättats
a) tillsammans med en tydlig namngivningsceremoni som godkänts av myndigheterna
b) av en präst med kyrkorådets fullmakt att döpa och med minst en troende fadder utsedd
c) av en döpt kristen i rent vatten och i Faderns, Sonens och den helige Andes namn
d) i en gudstjänstlokal som invigts av en biskop

2) I de äldsta kyrkorna här i Hälsingland kommer dopfuntarna oftast från ett och samma landskap. Vilket landskap?
a) Uppland
b) Gotland
c) Västmanland
d) Bohuslän

3) En av följande psalmer handlar egentligen inte direkt om dopet, men har ändå ofta brukat sjungas vid dop. Vilken?
a) Upp ur vilda, djupa vatten
b) Med vår glädje över livets under
c) Glad jag ständigt vill bekänna
d) Tryggare kan ingen vara

4) En av följande handlingar kräver alltid att man är döpt - i alla fall om den ska ske i kyrkans regi. Vilken?
a) Konfirmation
b) Vigsel
c) Förbön med handpåläggning
d) Begravning

5) En av kyrkoårets söndagar - den vi firar idag alltså - handlar särskilt om vårt dop. Vad kallas den här söndagen i vår kyrka?
a) Dopsöndagen
b) Missionsdagen
c) Första söndagen efter Trefaldighet
d) Andra söndagen efter Pingst

6) Jesus sa åt sina lärjungar att göra alla folk till hans lärjungar, genom att döpa dem och... ja, vad då?
a) ...be dem sälja allt de äger
b) ...lära dem att hålla allt han befallt
c) ...visa dem hur man bygger kyrkor
d) ...förbjuda alla andra religioner

7) Vår kungs farfars farfars farfar fick namn (fast på franska) efter en person som var släkt med Jesus och döpte många människor. Vad hette den personen på svenska?
a) Johannes Döparen
b) Simon Petrus
c) Maria Magdalena
d) Judas Iskariot

8) Personen som är svaret på fråga 7 döpte människor - även Jesus! - i en flod i närheten av jordens lägsta punkt, flera hundra meter under havsnivån. Var slutar den floden?
a) I Medelhavet
b) I Gennesaret
c) I Döda havet
d) Den sinar ut i ökensanden

9) Svenska kyrkan är det samfund som döper flest vuxna av alla samfund i Sverige. Men ett svenskt samfund bildades i mitten av 1800-talet för att man bara ville döpa vuxna, inte barn. Vad hette det samfundet?
a) Missionsförbundet
b) Metodistkyrkan
c) Baptistsamfundet
d) Pingströrelsen

10) Numera ingår samfundet som var rätt svar på fråga 9) tillsammans med två andra gamla samfund i ett nytt gemensamt samfund dit två av Hudiksvalls centrumkyrkor hör. Det nya samfundet som praktiserar dop av både barn och vuxna heter
a) Equmeniakyrkan
b) Evangeliska Frikyrkan
c) EFS
d) Enhetskyrkan

11) Dopet är ett av vår kyrkas sakrament. Sakrament är enligt vår kyrkas förståelse en handling som instiftats av Jesus, och där yttre, materiella gåvor, som t.ex. vatten, genom Guds ord och löfte blir nådemedel, alltså förmedlare av andliga välsignelser, som t.ex. syndernas förlåtelse och evigt liv. Vilket är enligt vår kyrkas definition det andra sakramentet förutom dopet?
a) Bikten
b) Nattvarden
c) Prästvigningen
d) Sista smörjelsen

12) Dopet innebär enligt kristen tro inte
a) syndernas förlåtelse, liv och salighet åt alla som tar emot i tro och tillit
b) med-lemskap i Kyrkan, Kristi kropp, åt alla som inte vill bryta med den
c) rätt att för evigt vara Guds barn för dem som förblir i tron på hans namn
d) rätt att kallas kristen fast man förnekar att Jesus är Guds Son och världens Frälsare


QUIZ FÖR DE YNGRE:
1) När en som heter Kalle döps säger prästen Pär:
a) Jag döper dej till Kalle
b) Jag, prästen Pär, döper dej nu, Kalle
c) Kalle, jag döper dej i Faderns och Sonens och den helige Andes namn
d) Se upp nu, Kalle, för nu blir du blöt

2) Vad kallas grejen man döps i?
a) Dopfunt
b) Dopsten
c) Doptallrik
d) Dopgryta

3) Man brukar sjunga psalmer vid dopet. Vilken av dessa sånger är en psalm?
a) Du ska inte tro det blir sommar
b) Den blomstertid nu kommer
c) Barfota utan strumpor och skor
d) Och nu så vill jag sjunga

4) Man måste vara döpt om man ska kunna bli
a) Konfirmerad
b) Förlovad
c) Gift
d) Begravd

5) Den här söndagen handlar särskilt om just dopet. Men vad firar kyrkan alla söndagar?
a) Att söndagar ofta är särskilt soliga och varma dagar
b) Att vi får vara lediga från skolan på söndagar
c) Att Jesus gav oss den gyllene regeln på en söndag
d) Att Jesus uppstod ur sin grav på en söndag

6) Jesus sa åt sina lärjungar att döpa folk och
a) sjunga psalmer för dem
b) lära dem att göra som han sagt
c) hindra dem att smita
d) begrava dem

7) En släkting till Jesus döpte så många människor att han kallades Döparen. Men vad hette han egentligen?
a) Petrus
b) Johannes
c) Kalle
d) Nikodemus

8) Personen i fråga 7) döpte utomhus, i en flod som heter vad då?
a) Svågan
b) Ljusnan
c) Jordan
d) Voxnan

9) När kan man inte bli döpt i Svenska kyrkan?
a) Mellan 0 och 1 års ålder
b) Mellan 1 och 10 års ålder
c) Mellan 10 och 100 års ålder
d) När man är död

10) Vad får man i dopet?
a) Medlemskap i Guds kyrka här på jorden
b) Vackra namn från mammas och pappas släkt
c) Bra hårväxt med underbar hårfärg
d) Stenrika faddrar som ger diamanter i present

11) Vad får man inte i dopet?
a) Löften från Jesus
b) Ett fint dopljus
c) Varma förböner
d) En dans på rosor hela livet

12) Vem får döpa?
a) Bara en som är kyrkoherde eller biskop
b) Bara en som någon gång blivit fadder åt ett barn
c) Alla som vet hur man häller upp lagom varmt vatten
d) Den som är präst eller i nödfall varje döpt kristen människa

lördag 17 juni 2017

Kyrkostyrelsen och Efs-styrelsen har sammanträtt.

Påskvänner!

En liten interiör från Kyrkostyrelsen och dess sammanträde i onsdags har Dag Sandahl givit idag (dock utan att begå sekretessbrott genom att redogöra för själva diskussionen). Nog hade fler än jag velat vara en fluga på väggen även under Efs-styrelsens sammanträde idag. Men vi får väl vänta och se hur styrelsen och nya missionsföreståndaren Oderhem väljer att agera fr.o.m. i höst. Stefan Holmström är väl fr.o.m. nu en s.k. "lame duck"?

Nu är det i alla fall helg och vi får glädjen att fira vårt dop. Kanske att vi alla - oavsett dopdag - borde tända våra dopljus imorgon på Första söndagen efter Trefaldighet (Andra efter Pingst)?

Glad jag ständigt vill bekänna:
Jag är döpt i Jesu namn.

onsdag 14 juni 2017

Till styrelsen, missionsföreståndaren och undertecknarna av Sven Ivar Lidströms upprop!

Påskvänner!

Kära Efs-styrelse, missionsföreståndare (både gamla och nya) samt undertecknare av Facebook-uppropet från Efs-aren och förre vice stiftsstyrelseordföranden i Luleå stift Sven Ivar Lidström (S) till stöd för Birger Olssons och Bertil Johanssons kritik mot Efs:s styrelses och missionsföreståndares utsända Samtalsunderlag och råd kring samlevnad och sexualitet!

Ni verkar, trots olika perspektiv och betoningar, alla överens om att även Efs-präster måste få ansluta sej till läran om det könsneutrala äktenskapet i både förkunnelse och praktik (vigsel av två karlar eller av två damer till äktenskap). Somliga av er tar denna ställning för att ni själva verkligen tror på att könet inte har någon betydelse ens i äktenskap och föräldraskap, andra och kanske de flesta för att Efs inte ska splittras. Alla förenas dessutom säkert av en genuin omsorg om en fortfarande på många sätt utsatt grupp.

Men ska detta verkligen hålla ihop Efs? Nu handlar det ju inte längre bara om att acceptera vissa motiverade pastorala undantag inom ett grundläggande heteronormativt paradigm (vilket jag bejakade apropå biskopsbrevet 1994). Det handlar om att acceptera ett helt paradigmskifte, där könet inte heller i kyrkan (staten må ju då vara, fast det kan inte vara självklart där heller) ska anses spela någon roll i vare sej könsliv eller föräldraskap!

Detta i uppenbar strid (som biskoparna Ragnar Persenius, Hans Stiglund och Esbjörn Hagberg konstaterade 2009) med bibelns ord och Herrens tydligt men moderat heteronormativa undervisning i Matteus 19, där han samtidigt, vilket nog sällan tillräckligt uppmärksammats, visar tydlig medvetenhet om pastorala undantag. Och i uppenbar strid med vår kyrkas bekännelse (se Stora katekesen om Första huvudstycket, särskilt paragraferna 206-207, 211 och 219), som vi hört både Efs:s prästkandidater och missionsföreståndare bekänna sig till. Inte ens ett särskilt ord ska nu få finnas för man-kvinna-förbundet, ens inom Efs (i staten inte ens för män och kvinnor, eftersom även barnaföderskor får registreras som män och trebarnspappor som kvinnor fr.o.m. 1 juli 2013). Eller som våra kära ungdomar säger, helt i enlighet med aktuell skol- och konfirmandundervisning: "all kärlek är väl bra kärlek och en blir väl kär i en person, inte ett kön" (bokstavligen nog så sant, men i sin kontext och sin bimening alldeles uppåt väggarna). Jfr http://www.dn.se/insidan/homo-eller-hetero-oviktigt/ och http://www.dn.se/insidan/allt-fler-tjejer-har-sex-med-tjejer/

Men den synen accepterar jag helt enkelt inte att en enda Efs-präst eller Efs-ungdomsledare företräder. (Egentligen ingen präst eller ansvarig ungdomsledare alls, men vad har vi Efs till om vi inte kan hävda en egen linje?). Homofobi är inte enda diket här i världen - queertro är ett annat (om än förvisso mer sympatiskt). Efs kan inte för fridens skull härbärgera allt möjligt, vare sej åt ena eller andra hållet - det leder till allt annat än frid och kommer inte att hålla ihop Efs. 

Det fanns före de politiska partiernas - bl.a. Sven Ivar Lidströms Socialdemokraters - alexanderhugg genom äktenskapsfrågans gordiska knut en pastoralt inkännande, moderat linje som bl.a. Esbjörn Hagberg, Hans Stiglund och Ragnar Persenius då företrädde. Men svara mej nu: var är den nu? Att godta Efs-präster som inte bara ber för och pastoralt vårdar sej om utan också viger par av samma kön till äktenskap [sic!] - det är sannerligen ingen medellinje eller kompromiss. Det är en total kapitulation för queertänkandet, hur mycket väjningsrätt för mera efterblivna man sedan än säger sig värna (har ni förresten pratat med Sven Ivars partikamrat Wanja Lundby Wedin om den?).

Vi väljer inte alltid våra strider eller kamplinjer (jfr Maginotlinjen som fi inte brydde sig om) utan måste ibland anta en utmaning. Polyrörelsen (alltid lika aktiv på Stockholm Pride och för 4 år sedan inflytelserik inom Centern) undrar ju år efter år varför vi bråkar så mycket om "förmågan att älska fler än en" (all kärlek var ju bra kärlek?). Och vad mannen och kvinnan som Paulus "hängde ut" i 1 Kor. 5 tyckte om det kan vi bara gissa - inget tyder på att just de var särskilt kärlekslösa, Paulus ter sej ju däremot så, trots vad han skrev i 1 Kor. 13. "Kärleksfrågor" finns det ett otal av. Jag avstår från medielänkar till allsköns konstellationer här. Det mesta förekommer ju, inte sällan under mycket ömsinta former, även om vissa kränks av att jämföras med andra. Jag är nog politiskt liberalare och allmänt tolerantare än de flesta, men menar att om någon konstellation alls ska ges en särställning (juridiskt och teologiskt) så är det ett monogamt och någorlunda exogamt man-kvinna-förbund. Som det sociala uttrycket för ett biologiskt faktum, nämligen att vi alla stammar från en man och en kvinna. Jfr våra bekännelseskrifters sammankoppling av fjärde och sjätte budet. Börjar vi prata om allas lika värde och "all kärlek är bra kärlek" som något slags argument i just äktenskapsfrågan får vi väl ändå försöka vara konsekventa?

Här nedan återges Sven Ivars upprop inför styrelsesammanträdet på lördag. Den som vill underteckna det, vilket jag alltså inte rekommenderar, kan t.o.m. denna dag 14 juni göra det på facebookgruppen Efs-rörelsen Samtal om profil och framtid eller direkt till stiftsstyrelseledamotens i Luleå stift e-postadress svenivar.lidstrom@gmail.com

"Till EFS styrelse med anledning av styrelsens beslut § 26/2017 Pastorala råd utifrån EFS styrelses hållning i frågan om vigsel av samkönade par.
Vi delar den kritik mot styrelsens beslut som missionsföreståndarna Birger Olsson och Bertil Johansson lyfter fram i sina öppna brev, och vi vädjar till styrelsen att ompröva sitt beslut.
Vi önskar att styrelsen ansluter sig till det förhållningssätt som hittills gällt inom EFS i denna typ av frågor, och som EFS ordförande och missionsföreståndare i den här frågan gav uttryck för i en artikel i tidningen Dagen den 3 sept 2014, dvs att det i EFS inte finns en enhetlig syn på homosexualitet och äktenskap. Vi anser att ett sådant klargörande är ytterst viktigt för att hålla ihop EFS."

Inte bara Sven Ivars åsiktsfränder kan ju göra sina röster hörda inför styrelsemötet på lördag, t.ex. till ordförande Stefan Svensson. Jag nöjer mej nog själv med att uttrycka mej här på bloggen och i Facebook-gruppen. Men jag hoppas sannerligen att Sven Ivars upprop inte blir den enda synpunkt styrelsen får.