fredag 11 april 2008

Facebook fortfarande bättre än Budis´ forum

Kära påskvänner!

Helt klart är Budbäraren en fräsch och fin tidning även sedan Per-Erik Lund lämnat den och gått till Sändaren. Även om den helt klart kunde få komma ut lite oftare. Erika, Daniel och Jonas gör ett bra jobb.

Men för att kompensera den glesare utgivningen utlovades ju möjligheten att få insändare publicerade elektroniskt på Budis´ hemsida. Och löftet har förvisso uppfyllts - det är bara det att det elektroniska debattforumet ser så trist och grötigt ut! Lite rubriker och rutor som glider omkring på ett rätt ostrukturerat sätt.

Nä, Facebooks EFS-grupp är fortfarande bäst när det gäller att kunna debattera ocensurerat och omedelbart. Ta en tur till http://www.facebook.com/, sök reda på EFS-gruppen och sporra Arnaldo m.fl. till ytterligare funderingar!

2 kommentarer:

Unknown sa...

Är jag för feg?

Varje gång jag försökt leta reda på den här EFS-debattsidan på Facebook kommer jag till en inloggningsruta som förvägrar mig rätten att träda in. Då drar jag öronen åt mig och klickar bort.

Är alla rykten om åsiktsregistrering på Facebook bara nys, eller?

--Bengt

Andreas Holmberg sa...

Hej Bengt! Ja, man måste ju registrera sej som medlem på Facebook, det är klart. Men där skiljer sej sajten inte från t.ex. Missionskyrkans debattforum Skutan eller Kyrkans Tidnings gamla Forum Vestibul. (Man måste inte använda Facebook till NÅNTING annat än EFS-debatt; samla "Facebookvänner" och sånt kan man gladeligen låta bli - själv har jag vänligen svarat jakande på det fåtal som raggat upp mej, men det får räcka ;oD).

Ryktena om åsiktsregistrering på Facebook är väl sanna såtillvida som att var och en där åsiktsregistrerar sej själv. Man lämnar ut så mycket av sej själv som man vill lämna ut. Ungefär som på en hemsida eller en blogg, alltså. Själv tycker jag att det är positivt att leva så "öppet" som möjligt, d.v.s. utan att dölja alltför mycket av sin tro och sina intressen i övrigt. Det viktiga tycker jag är att jag själv får välja, att inte staten (eller min bokhandlare) publicerar en massa uppgifter om mej i onödan.