tisdag 10 februari 2009

Ulfvebrand, Spong och 2 Joh. v. 9-11 (forts.)

Påskvänner!

Ur Johannes´ andra brev:

Den som inte förblir i Kristi lära utan går andra vägar, han har inte Gud. Den som förblir i hans lära, han har både Fadern och Sonen. Om någon kommer till er utan denna lära, ska ni inte släppa in honom i ert hem och inte hälsa honom välkommen. Den som välkomnar honom gör sig till hans medbrottsling. (Bibel 2000)

Var och en som så går framåt, att han icke förbliver i Kristi lära, han har icke Gud; den som förbliver i den läran, han har både Fadern och Sonen. Om någon kommer till eder och icke har den läran med sig, så tagen icke emot honom i edra hus, och hälsen honom icke. Ty den som hälsar honom, han gör sig delaktig i hans onda gärningar. (KB 1917)

Vi behöver inte tillämpa det här så att vi inte får säga "hej" till ett Jehovas vittne eller till John Shelby Spong. Eller visa vanlig mänsklig hjälpsamhet om de behöver hjälp. Det handlar om att välkomna någon till (hus-)församlingen eller EFS-gruppen eller årskonferensen, som biskop och förkunnare.
Och det kan vi inte göra med någon som så tydligt lämnat "Kristi lära" som John Shelby Spong och hans lärjungar.

Hur tänkte Claes-Bertil Ytterberg (f.d. stiftschef i Västerås) och
Hans Ulfvebrand (kontraktsprost i Stockholm och vinnare av biskopsprovvalet nyligen) när de bjöd in "biskop" Spong till Sverige och - i Ytterbergs fall - skrev förordet till den bok Rune Imberg kallar "vidrig smörja" ? Har inte bl.a. Ytterberg och Ulfvenbrand faktiskt i högsta grad gjort sej delaktiga i Spongs onda gärningar? Och måste inte sådant påtalas, också under pågående biskopsvalkampanj?

Och vad innebär det för EFS och vår relation till Svenska kyrkan och dess nuvarande och blivande biskopar? Läs också Ole Hallesbys 1 maj-tal från 1957 om vårt förhållande till villoläran.

Led, milda ljus,
i dunkel, dimfylld värld,
led du oss fram.

Skaparljus, du livets ord,
halleluja,
sök vårt hjärta, led vår fot,
halleluja.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Andreas. Jag tackar Gud för din frimodighet att påtala det som är fel i Svenska Kyrkan.Du har Gud på din sida och många kristna i Sverige. Du är inte ensam.

Andreas Holmberg sa...

Tack för uppmuntran, anonyme vän! Problemet är förstås att det inte är utan fara för själen att "fokusera felen", även om jag tror att någon - faktiskt - måste göra det. (Särskilt när de sitter så högt upp i ledningen).

Jag är extremt kritisk mot Svenska kyrkans ledning just för att jag älskar Svenska kyrkan och unnar den ett bättre öde än totalt sönderfall. (En jämförelse: man kan vara ytterst kritisk till Sveriges regering utan att fördenskull hata Sverige).

I biskopsvalet i Härnösand finns ingen anständig biskopskandidat - alla är insyltade i "det modernistiska projektet". Men i biskopsvalet i Stockholm finns det faktiskt en: Hakon Långström. Jag anser att vi EFS-are - i S:ta Clara m.fl. - borde utse honom till biskop, vare sej han då "avkragas" eller ej. (För ärligt talat har nog Spong-inbjudaren Ulfvebrand större chans än Långström). Eller begära att få bli ett eget stift i Svenska kyrkan med Stefan Holmström som biskop. Och får vi då inte vara kvar i Svenska kyrkan, så inte är det vi som kört ut oss.

Men "på honom, som har utstått så mycken gensägelse av syndare, på honom må vi tänka, så att vi inte tröttnar och blir uppgivna i våra själar." (Hebr 12:3 efter 1917 års övers).