söndag 31 maj 2009

Morgonstund har guld i mun

Pingstvänner!

Så här i den strålande pingstsolens morgonstund frapperas jag av hur den första pingstväckelsen skedde under blanka förmiddagen! Det var ju också Petrus´ huvudargument mot teorin att lärjungarna skulle vara fulla av sött vin. Så nyktert, så förmiddagsmässigt - och så omskakande!

Det är ingen hemlighet att många väckelsemöten med flit läggs ganska sent på kvällarna. Men här är det ungefär som när Elia hällde vatten på offeraltaret - och elden föll! De naturliga förutsättningarna för en omskakande upplevelse var inte stora, men den heliga Anden gick verkligen över alla både andliga och psykologiska hinder.
Bloggen bjuder på en bukett pingstpsalmer! (Att de är något till åren komna beror uteslutande på upphovsrättsreglerna, inte på att jag tycker att allt var bättre förr ;o):

KOM, HELGE ANDE, SANNE GUD, / Treenighetens sändebud, / vår skrämda själs hugsvalare / och Jesu blods förklarare.
2. Kom, skynda hit, ty utom dig / vår ande aldrig bärgar sig / för mörker, olust, köld och död / - blås upp med nådens vind vår glöd.
3. Kom, Helge Ande, du vår tröst, / och lägg oss intill dina bröst. / Giv spenabarnen, hulda mor, / en droppe av din källa stor.
4. Ledsaga oss, vi dig vill be, / du som är vår förmyndare, / till nådastolen var minut / intill vår korta levnads slut.
5. Förknippa oss och sammansmält / och gör ditt arma husfolk sällt. / Giv oss ett hjärta och en själ, / låt oss i dig må alla väl.
6. Vi har nu alltför länge gått / på var sitt håll och illa mått. / Församla dina fosterfår / kring nådens bord i detta år.
7. Ja, helga duva, låt oss få / inunder dina vingar stå, / och låt oss ha vårt liv i dig / vart våra öden vänder sig.
8. Vi prisar och tillbeder dig, / ja, din församling fröjdar sig. / Gud Fader, Son och helig And´ / är ett med oss i blodets band.


DU VID DIN BORTGÅNG, HERRE VÅR, / oss lovat Anden sända, / den helge Ande som utgår / att Herrens eld upptända / i alla hjärtan som i tro, / trots synd och brist, som i dem bor, / på ordets kraft förtröstar.
2. Ty ej åt lärjungarna blott / är detta löfte givet. / Nej, samma löfte vi har fått, / det står så tydligt skrivet. / Vi därför ber av hjärtats grund: / O Jesus Krist, du livets brunn, / uppfyll oss med din Ande.
3. O Jesus, gjut i våra bröst / din glädjeolja rena. / Uppfyll oss med din Andes tröst / och innerligt förena. / Ja, till ett hjärta och en själ / i kärlek slut oss samman väl, / med fridens band omhägna.
4. Din Andes eldsdop du oss giv, / samt nya tungors gåva. / Din lag i våra hjärtan skriv / och lär oss rätt dig lova. / Ja, öppna för oss ordets dörr, / så med helt annan kraft än förr / ditt ord av oss förkunnas.
5. Du minns ditt löfte, Jesus kär, / du kan ditt ord ej glömma: / från den som tron inom sig bär / skall livets vatten strömma. / Så ber vi dig av hjärtats grund: / O Jesus Krist, i denna stund / gjut över oss din Ande!


FRÅN HIMLEN KOM EN VÄLDIG VIND, / en väldig vind, / med eld till lärjungskaran in. / Halleluja, halleluja!
2. Guds Ande var å färde då, / å färde då, / och folket kom och hörde på. / Halleluja, halleluja!
3. Och Sankte Per i Anden stark, / i Anden stark, / bar vittnesbörd om allt Guds verk, / halleluja, halleluja,
4. och först och främst om Jesus Krist, / om Jesus Krist. / Allt folket kände då sin brist. / Halleluja, halleluja!
5. Man sökte då Guds fred och nåd, / Guds fred och nåd: / "Ni män och bröder, ge oss råd." / Halleluja, halleluja!
6. "I Jesu namn låt döpa er, / låt döpa er / till syndernas förlåtelse." / Halleluja, halleluja!
7. Som gåva ska ni alla då, / ni alla då / den heliga Guds Ande få." / Halleluja, halleluja!
8. Det skedde så till Guds behag, / till Guds behag. / Guds kyrka föddes denna dag. / Halleluja, halleluja!
9. Det såddes ut ett litet frö, / ett litet frö, / till synes dömt att fruktlöst dö. / Halleluja, halleluja!
10. Det växte till ett väldigt träd, / ett väldigt träd, / och himlens fåglar bygger där. / Halleluja, halleluja!
11. Av Anden och hans allmaktsord / hans allmaktsord, / Guds kyrka växer på vår jord. Halleluja, halleluja!
*12. Vi tackar Gud, som hör oss bäst, / som hör oss bäst, / för pingstens underbara fest. / Halleluja, halleluja!


FRÅN NÄR OCH FJÄRRAN VI NU HÖR / om nya segrar för Guds rike. / Gå inte då förbi vår dörr, / du Gud, i kärlek utan like! / Fullborda ock på oss ditt råd, / besegra ock vårt överdåd / med din nåd!
2. Giv åt din torra vingård här / ett nådens regn, som förr du givit! / Du vet hur stor vår vanmakt är, / du ser hur mäktig världen blivit. / Så kom då, käre Herre, snart / och låt oss se vår fara klart, / uppenbart.
3. Du som förmår att göra mer / än vi kan bedja eller tänka, / bryt alla otrons fästen ner / och må du nya hjärtan skänka! / Ja, kom med stark och väldig hand / och lossa alla syndens band / i vårt land!
4. Och ger du oss en pingstvind än / och är en sökningstid oss nära, / så låt oss ej förspilla den, / men vad vår frid tillhör få lära. / Ja, öppna våra ögon då, / att vi din Andes verk också / må förstå.
5. Låt oss ej fåfängt bedja om / din helge Andes stora gåva! / Till allas våra hjärtan kom, / att vi dig snart må glada lova! / Ja, amen, se, vi tror därpå / att vad du lovat skall bestå! / Ske alltså!


HELIGE ANDE, KOM TILL OSS FRÅN OVAN, / du som med Fadern och Sonen är Gud. / Kom att oss skänka den himmelska gåvan, / möt din församling, din längtande brud. / Du är det ljus som kan Jesus förklara, / bygga Guds kyrka och leda hans folk, / hela Guds sanning för oss uppenbara, / vara den himmelska kärlekens tolk.
2. Jesus, du sänder från himmelens boning / Anden som nådens och frälsningens pant. / Härligt förklarad blir så din försoning, / världen får veta att ordet är sant. / Eldstungor flammar, hör, gamla och unga / vittnar i jubel om undret som hänt. / Lösta från fruktan igen kan vi sjunga / lovsång till Gud som sin Ande har sänt.
3. Himmelska Tröstare, du som kan gjuta / läkande olja i svidande sår, / styrk oss och led oss så att vi får njuta / frukt av din frälsning som allting förmår. / Skapa du i oss förnyade hjärtan, / led oss i sanning och hjälp oss ur nöd. / Tålamod skänk oss i striden och smärtan, / var du vår levande kraft i vår död.

KOM, UTGJUT DIN ANDE, O JESUS KRIST! / Låt ordet oss väcka och kalla. / I världen så mången sin tro har mist, / du ensam kan rädda oss alla.
2. Vi ber dig om bättringens sinnelag, / blott du kan oss rena och tukta. / Kom, hjälp oss av nåd, att vi varje dag / må högmod och säkerhet frukta.
3. Du ser hur den onde med andlig död / vill bygden och landet föröda. / Kom, Herre, och giv oss din nåd, ditt stöd / och liv åt de andligen döda.
4. Du väckelsens eldar har tänt en gång, / vårt folk såg välsignelsens tider. / Ur samvetets nöd föddes bot med sång, / man prisade då dina strider.
5. Den elden nu tänd i vårt eget bröst. / Sänd Anden till gamla och unga, / så synden vi lämnar och världens tröst, /men dig och ditt verk vill besjunga.
6. O Jesus, så bed du för oss till Gud. / Din Fader, han lyssnar till orden. / Han sänder sin väckelses förebud / och vinden från himlen når jorden.

LÅT ANDEN FALLA ÖVER OSS SOM FORDOM, / när lärjungskaran väntade i bön. / Låt samma eld från himlen komma åter / och oss med tro och heligt mod bekrön.
2. Låt Anden falla över oss som fordom, / då Petrus talte i Kornelii hus. / Ge kraften med ditt ord och skingra mörkret, / i sorgsna hjärtan tänd ditt milda ljus.
3. Låt Anden falla över oss som fordom, / då skaror frälsta blev på heligt rum. / Låt Andens kraft ibland oss mäktigt verka / och ge oss liv med evangelium.

NU ÄR DET PINGST. I vårdräkt skön / står lunden doftande och grön, / och tusen fåglar sjunger glatt / i trädens kronor dag och natt.
2. Med nyfödd skönhet, kraft och hopp / naturens liv har vaknat opp. / I solsken jorden badar sällt / och blommor smyckar skog och fält.
3. Men säg, min själ, har du väl fått / i pingstens glädje del och lott? / Kan du med glada lovsångsljud / för Andens gåva tacka Gud?
4. Har du med Jesus blivit nöjd / och så fått smaka Andens fröjd? / Ja, är du löst ur syndens garn, / ett fritt, ett levande Guds barn?
5. Nu är det pingst, nu är det tid / att få Guds Ande, ljus och frid. / Guds Ande, lär oss, du som kan, / att älska Jesus och varann.


O ATT DEN ELDEN REDAN BRUNNE, / som du, o Jesus, tända vill! / O att all världen redan funne / den frid som hör Guds rike till!
2. Visst glimmar det i mörka natten / en liten gnista här och där, / visst är den stora frälsningsskatten / för månget hjärta dyr och kär.
3. Men låt den elden spridas vida / och gör den skatten vida känd! / I tron ditt löfte vi förbidar, / att Anden rikligt blir oss sänd.
4. Kom snart, o Jesus, till oss alla / och värm oss med din kärleks glöd! / Låt oss ej längre gå så kalla / för egen och för andras nöd.
5. Låt nådens bud till alla föras, / giv åt ditt rikes framgång fart, / så att ditt lov dock måtte höras / från alla världens ändar snart!
6. Och stärk din eld i våra hjärtan, / bränn bort, bränn bort allt eget slagg, / men lindra även luttringssmärtan / med din hugsvalans ljuva dagg.
7. Låt alla egna nästen brinna, / de usla brunnar torka ut / och alla egna stöd försvinna, / då blir du ensam Gud till slut!
8. Du, du är värdig, du allena / att få all ära, lov och pris. / Ack, håll oss alltid vid det ena, / att du är ensam god och vis.
9. Men dina svaga lemmar, Herre, / ack, låt dem inte söndra sig! / De är ju få - så mycket värre / om inte de är ett i dig.
10. De är så få, de är så svaga, / men håll dem med din starka hand. / Lär dem att älska och fördraga, / knyt till, knyt till ditt kärleksband.
11. Smält allt vad åtskilt är tillsamman, / gör varmt vad nu är ljumt och kallt! / Blås liv i svaga kärleksflamman / och bliv du själv vårt allt i allt!

SJUNG HÖGT, GUDS FOLK, HAN HÅLLER ORD: / nu är det åter pingst på jord ! / Guds Ande med Guds välbehag, / han kommer till oss än i dag.
2. Han kommer till sin kyrkas hem / som förut i Jerusalem. / Han är med evangelium / hos dem som nu ger ordet rum.
3. Än kommer han i eld och storm / och river sönder stelnad form. / Än kommer han med sakta sus / och fyller oss med liv och ljus.
4. Välkommen, pingstens kära dag! / Nu känner vi Guds andetag. / Nu vaknar livet av hans ord, / det grönskar ur den mörka jord.
5. Guds Ande, döden från oss driv / och tänd i oss ditt eget liv. / Ta bort var ond och bitter tagg / och läk oss med din kärleks dagg.
6. Vårt hjärta utan dig är dött, / av synden härjat och förött, / som eldstad utan eld och glöd, / som brusten sträng som aldrig ljöd.
7. Kom ned som liv till öde fält! / Kom ned som eld till kalla tält! / Kom ned som sol till frusen äng! / Kom ned som ljud till brusten sträng!
8. Kom ned till oss med tunga ny, / så lovsång går från stad och by, / tills med din änglakör en gång / vi sjunger himlens nya sång!


O HELGE ANDE, SANNE GUD, / lär världen all din kärleks bud, / att hålla Herren Jesus kär / och älska vad hans eget är!
2. Predika du om Jesu död / som frälst vår värld från evig nöd. / Ja, vittna för var själ därom / att hon är Jesu egendom.
3. Säg världen som i mörkret går / att all dess synd däri består / att den ej vill på Jesus tro / och ej hos honom söka ro.
4. Lär världen rätt den hemlighet, / att den har full rättfärdighet, / blott därför att Gud själv blev man / och med sitt blod oss återvann.
5. Ge världen riktig insikt om / den nådefulla frihetsdom, / då varje mänska dömdes fri / från satans makt och slaveri.
6. Uppmuntra varje sorgsen själ, / så att hos Jesus den mår väl. / Ge rädda hjärtan tröst och mod / att tro på kraften i hans blod.
7. Led alla dem som vilse går, / så att de alla vägen når, / som Jesu kärlek banat har / när han ett offer för oss var.
8. Ge hela Herrens menighet / sann kärlek och sann enighet, / så vi som frälsta syndare / varann i Jesus börjar se.
9. Låt glädjen av den nåd vi fått / uppmuntra oss att göra gott! / Låt Jesu frid oss fägna mer / än all den frid som världen ger.
10. I Jesu namn nu lär oss rätt /att tro och be på barnasätt, / tills vi Gud Fader, Son och Dig / får sjunga lov evinnerlig!

Inga kommentarer: