torsdag 4 november 2010

Carl Adolf Murray - ett levande mirakel

Påskvänner!

Har ni fördomar om 98-åringar? För två veckor sedan satt jag och EFS-Margit och många fler i stiftsgården i Undersvik och lyssnade till Carl Adolf Murrays högintressanta 80-minutersföredrag om textilarbeten (bl.a. Skog- och Överhogdalstapeterna). Skogtapeten (eller -bonaden) upptäcktes samma månad som Carl Adolf föddes (sept. 1912) och beskrevs med särskilt intresse. Själv tyckte jag nog att talaren var det mest intressanta. En helt otrolig vitalitet. Ett vardagsmirakel. Tänkte skriva om det redan då, men det blev inte av förrän nu. Fattar inte att inte fler (nåja, vi var väl ett 100-tal i a f) vallfärdade till stiftsgården. Massor av turister far till Kemi gamla kyrka för att se en död präst som mest ser ut som en potatis, men en levande och både fysiskt, intellektuellt och andligt vital präst som Carl Adolf känns faktiskt betydligt mer upplivande och trosstärkande! Hans och släktens motto är: "Med kroppens och själens spänst / i livets och kärlekens tjänst." Själv behöver jag nog ta till mej av båda delarna. Stanley Sjöberg tar upp saken ur flera aspekter i Dagen idag.
Sonen Bertil har jag lyssnat till på S:t Ansgars i Uppsala under 1990-talet. En mycket god predikant och teolog. Med fler stiftsadjunkter och präster som han och fadern hade Svenska kyrkans framtid sett ljusare ut. Jodå, jag gillar även Magnus på stiftsgården och många fler, men det hjälps inte; nu är det storkris och det måste upprepas. Även av EFS och dess ledare. Fast i konstruktivt syfte. Det duger inte att mörka eller bagatellisera. Men inte heller att sura och deprimera. För att travestera Tage Danielsson: "Se här din svåra roll: / att inse kyrkans stora kris / med glädjen i behåll".
För åkrarnas gröda,
för dryck och för föda,
för vila och möda
vi tackar dej, Gud.

För vindar och vatten,
för dagen och natten,
för leken och skratten
vi tackar dej, Gud.

4 kommentarer:

SigridL sa...

Jo, han är ett levande mirakel. Helt enastående

SigridL sa...

Håller f.ö. med dig om resten också

Anonym sa...

"Se här din svåra roll: / att inse kyrkans stora kris / med glädjen i behåll".
Så sant! Det är en nåd att be om varje dag. Det är också det vår grupp (FRIMODIG KYRKA) ser som en av våra kallelser i kyrkomötet.
Sant också att vi har en förunderlig pappa i Carl-Adolf.
Bertil

Andreas Holmberg sa...

Vad roligt med den här sista kommentaren som inte var så anonym som jag trodde först. Tack Bertil! Och tack för det du gör för vår kyrka. Om vi ändå på nytt hade en biskop Bo (Brander) och en biskop Bertil (Murray)! Fast det kanske vi har. De facto.

Hur vi ska betrakta dem som officiellt kallas biskopar är för mej ett både andligt och intellektuellt crux. Fornkyrkan accepterade ju inte vem som helst bara för att han vigts till biskop - blev Arius stämplad som heretiker, trots en jämfört med vår tid imponerande bibeltrohet, kan väl inte heller sådana som Hammar och Wejryd vara automatiskt vördnadsvärda? Paulus kallade ju översteprästen Ananias för "vitmenad vägg". Å andra sidan bad han om ursäkt för det med hänvisning till att "mot en hövding i ditt folk ska du inte tala hårda ord." Som sagt, tack för ditt arbete, för dina inlägg i kyrkomötesdebatten 2009, för ditt arbete för stiftet och för Frimodig kyrka.