lördag 27 november 2010

Helg med Lennart Möller i Sundsvall

Påskvänner!
Gott slut på det gamla kyrkoåret!
Förra helgen var jag på "Mellanspel i Mellansel" men hann även mellanlanda i Sundsvalls EFS på hemvägen. Där hade man haft bibelhelg om "The Exodus Case" med prof. Lennart Möller, även medlem av EFS:s styrelse och planeringsledare för Jesusmanifestationen. Inte alls fel att tala om uttåget ur Egypten i samband med en Domssöndag f.ö.
Jag hann höra en del av hans avslutande predikan, som bl.a. berörde "det femte evangeliet" som han kallade ett falskt evangelium: nämligen våra understrykningar som han menar tenderar undvika bibelns salta saker och varningar. En annan poäng var "vi och dom"-tänkandet, där vi knappast själva räknar med att bli häktade och dömda - men också rövaren på korset som dömdes fri av Jesus. Av nåd.
Efter avslutningsfikat fick jag tillfälle att ställa några frågor till Lennart, bl.a. om Jesusmanifestationen där jag nämnde mitt önskemål om "förträning" lokalt av lämpliga, enkla sånger i marschen in mot Kungsträdgården. T.ex. Vi ska nå vårt mål eller Vi ska vandra i Guds kärleks ljus. (Det saknade jag f.ö. även på EFS:s 150-årsjubileum 2006, då marschen upp mot Skansen kändes alltför tyst och anonym trots den stora mängden deltagare och spridda ansatser till "Med Gud och hans vänskap" och andra nyare sånger).
Jag ställde även frågor om äktenskapet och om EFS verkligen är tydligare än Missionskyrkan (som sagt att äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna - men att pastorer och församlingar som vill lika gärna kan viga män med män och kvinnor med kvinnor till ett kristet äktenskap). Lennart menade att EFS nog är tydligare än så, men också att linjen framöver beror mycket på vilka som väljs in i styrelsen och vilka anställningsformer "EFS-prästerna" har i framtiden. Jag hoppas att EFS kan vara tydlig om äktenskapet, men också starkt försvara mänskliga rättigheter och asylrätt i en tid när homofobi och drakonisk lagstiftning breder ut sej i öst och syd (undantaget Sydafrika!) samtidigt med att queerologi och tokfeminism breder ut sej i väst och nord.
Sen måste jag ju även göra lite reklam för ännu en bok där Lennart Möller medverkat (om än han inte står som författare), nämligen 100 sätt att rädda världen. Där står inget om att "Jesus för världen givit sitt liv", men mycket om hur vi kan bidra till att "bruka och bevara" skapelsen på bästa sätt. Också ett vettigt perspektiv i Domssöndagstider. Det gäller att plantera sitt äppelträd oavsett när Jesus kommer, och vare sej det nu var Luther som sa det eller inte...
//: Vi ska vandra i Guds kärleks ljus,
vi ska vandra i Guds kärleks ljus ://
//: Vi ska vandra, å-å,
vi ska vandra i Guds kärleks ljus ://

//: Siyahamb´ ekukhamyeni kwenkhos,
siyahamb´ ekukhanyeni kwenkhos ://
//: Siyahamba, o-oh,
siyahamba ekukhanyeni kwenkhos ://

3 kommentarer:

Unknown sa...

På vilket sätt är EFS "tydligare än så"?
Jag ser det som att EFS sitter knepigt till i frågan om äktenskapet. Säger EFS ja till samkönade äktenskap har de tydligt ändrat sig och går kanske emot en majoritet inom EFS. Säger de nej går de emot SvK och kan inte följa SvKs ordning. Ny anställningsform låter ju spännande men innebär ett klart avståndstagande och knepigheter med de kyrkliga handlingarna, vilket kanske avspeglar sanningen i relationen EFS och SvK. EFS som för övrigt flyttar ut ur Kyrkans hus. Att EFS lämnar SvK är antagligen heller inte ett alternativ då den sk portalparagrafen definierar EFS som inomkyrklig och är del av EFS identitet.

Anonym sa...

Om EFS skall överleva som en egen orgasisation så tror jag att EFS måste lämna Svenska Kyrkan. Annars kommer EFS mer och mer slukas upp av den liberala teologin som finns i den Svenska Kyrkan.
Det finns organisationer som inte har lämnat kyrkan, men som bedriver, på många håll, ett framgångsrikt evangeliskt lutherskt arbete. Som exempel kan nämnas Kyrkliga Förbundet, ELMBV, Lutherstiftelsen m fl

Andreas Holmberg sa...

Precis, Anonym, och därför kanske EFS inte behöver lämna Svenska kyrkan formellt. Men är EFS kvar måste distansen till vissa kyrkomötesbeslut och biskopar (då tänker jag inte främst på Eva Brunne) markeras desto tydligare. Blir alltsammans för galet är det klart att EFS måste kunna ompröva även den del av portalparagrafen som rör relationen till Svenska kyrkan. Den del av portalparagrafen som rör bekännelsen måste vara viktigare.

Mosaikmannen, även jag är tveksam till huruvida EFS verkligen är tydligare än Missionskyrkan (som nog nu uppfattas tala med kluven tunga och försöker tillfredsställa såväl Tuve Skånberg som Jonas Gardell...)