fredag 27 januari 2012

Motioner till EFS:s årsmöte i Uppsala 2012


EFS-vänner i styrelsen!

Det är inte (åtminstone inte bara) för att göra mej märkvärdig som jag skickar in följande motioner inför årskonferensen, som just i år äger rum i "mitt" distrikt. (De är faktiskt inte just fler än jag skickade till Folkpartiets landsmöte i Karlstad i höstas, men jag lovar att inte göra om det 2013, då jag hoppas att fler är på alerten, se motion 5).

Finns det några formella hinder mot att som enskild lämna så många motioner, eller om någon/några av dem är felaktigt utformade (jag har gått efter landsmötesmallen, men även då kunde partifunktionärer ge motionärer vissaa förslag till förtydliganden!), eller om de nu till råga på allt skickats till helt fel personer, så är jag givetvis tacksam för korrigering och upplysning! Jag tror i varje fall att jag - nätt och jämnt - hållit tiden!

Det är den alltmer absurda situation jag försökt belysa t.ex. på min blogg (se bl.a. Hedenius´ profetia) eller i insändare som Bra att Visby tar läran på allvar  (jfr Ulla Karlsson "Plocka bort talet om synd och skuld och slaktade lamm" och Spong, jfr Imberg: "Vilken vidrig smörja") som gjort mej övertygad om att EFS snarast måste initiera ett mer grundligt arbete kring reformationens relevans idag (både missionsföreståndaren och vår tidigare ordförande lär behöva kopplas in). Som motvikt till det vi riskerar få se om 5 år: ett svenskkyrkligt reformationsfirande som urartar något slags reklamjippo för ganska extrem liberalteologi och queerfeminism. Som mest handlar om friheten att tolka och omtolka bibeln efter eget  och samtidens godtycke (ett skärande missbruk av begrepp som "luthersk" och "ecclesia semper reformandum" - obs ej "deformandum"!). Samtidigt inser jag risken att bekännelsen "fossiliseras" genom att aldrig på allvar dammas av och reageras på/diskuteras kring...

Hälsningar Andreas H. som snart ska fara iväg på sitt första möte som vikarierande diakoniassistent i Njutånger - och som fram till årskonferensen ska försöka motionera lika flitigt i skid- och joggingspår som vid tangentbordet. God bless!

Motion 1:
OM DEN EVANGELISK-LUTHERSKA BEKÄNNELSENS STÄLLNING INFÖR REFORMATIONSFIRANDET 2017

Yrkande:
Att årsmötet 
a) uttalar att vår kyrka idag, inte mindre än för 500 år sedan, är i skriande behov av en genomgripande reformation, d.v.s återuppbyggnad
b) ger styrelsen i uppdrag att börja förbereda ett reformationsfirande 2017 värt namnet (d.v.s. ett som så långt det är möjligt innebär just re-formation)
c) ger styrelsen i uppdrag att i samarbete med distrikten konkretisera bekännelsekraven för EFS:s präster och "auktoriserade lekmannaförkunnare"

Motivering:
Det kan knappast sägas att Svenska kyrkans bekännelseskrifter spelar någon avgörande roll för kyrkans förkunnelse och ställningstaganden idag. Många, även präster och andra förkunnare, tycks inte ens ha läst dem. Reformationens stora motton (Kristus allena, Nåden allena, Tron allena och Skriften allena) behöver återaktualiseras genom ett genomgripande studium av Skriften och vår bekännelse. Men genom att bekännelseskrifterna aldrig uppdaterats, har de visserligen undgått ren förvanskning men samtidigt inaktualiserats och kanske rent av fossiliserats. Vi skulle inför reformationsjubileet, som EFS kanske måste fira i tydlig opposition mot kyrkoledningen, behöva aktualisera vad vi reellt - inte bara formellt - fortfarande står för av den klassiska lutherdomen, och var vi kanske är beredda att modifiera oss. Inte minst viktigt är det att för ärlighetens skull konkretisera innebörden av den anslutning till kyrkans bekännelse som krävs och måste krävas av de personer som ska företräda EFS och den evangelisk-lutherska bekännelsen utåt - men som i regel är orimlig att kräva av varje enskild medlem och kristusvittne.

Motion 2:
OM KYRKANS SKILJANDE FRÅN DE POLITISKA PARTIERNA OCH OM EFS SOM NOMINERINGSGRUPP
Yrkande:
Att årsmötet
a) uttalar att politiska partier inte har i något enda trossamfunds beslutande församlingar att göra
b) beslutar att EFS ska ställa upp som nomineringsgrupp i kyrkovalet 2013
c) ger styrelsen i uppdrag att leda insamlandet av minst 300 underskrifter - gärna fler! - samt fastställa valsedlar med kandidater till kyrkomötet (förslagsvis styrelseledamöterna själva)

Motivering: Kyrkans skiljande från staten har gått i stå, och situationen med politiska partier i kyrkomötet har blivit etter orimligare efter den påstådda skilsmässan mellan kyrka och stat 2000. (Hyckleriet var inte lika gigantiskt dessförinnan). EFS är långt mycket rimligare som nomineringsgrupp vid ett kyrkoval än t.ex. Centerpartiet eller Socialdemokratiska Arbetarepartiet, och personer som idag kandiderar till kyrkomötet för politiska partier kan med fördel fortsätta sitt engagemang i och för kyrkan i andra former. De åsiktsskillnader som utan tvivel existerar inom EFS är inte värre än de inom de politiska partierna, och här som annars har personvalen sin betydelse. På riksplanet torde de som röstats fram att företräda EFS i styrelsearbetet vara lämpliga att också stå på EFS-listan till kyrkomötet, men det beror givetvis i grunden på om de står till förfogande också för detta, liksom på vad medlemmarna anser om förslaget.


Motion 3:
HÖGKYRKLIGA OCH KVINNOR  I VÅR KYRKAS VIGNINGSTJÄNST
Yrkande:
att årsmötet
a) uttalar ett tydligt stöd för att både kvinnor och högkyrkliga ska ha tillträde till vår kyrkas vigningstjänster, förutsatt att de ansluter sej till vår kyrkas bekännelse
b) ger styrelsen i uppdrag att fortsatt verka för att särskilt kvinnors kallelser och nådegåvor inte "sätts under skäppan" i vår rörelse

Motivering:
Det är skrämmande att vår kyrka bedriver kättarjakt på högkyrkliga, som nu inte bara förvägras prästvigning utan av många i t.ex. Visby stift anses vara diskvalificerade som föreläsare på kyrkans fortbildningsdagar. Bara för att EFS är lågkyrkligt och med glädje accepterar prästvigning av kvinnor, kan vi inte hukande åse våra högkyrkliga trossyskons utstötning, samtidigt som vilket modernistiskt dravel som helst (á la Spong) tydligen kan utkolporteras på kyrkliga fortbildningsdagar. Tillåts de högkyrkliga stötas ut p.g.a. ämbetsfrågan, lär vi själva sedan stå på tur i äktenskapsfrågan (och då finns det inga kvar som kan protestera).
   Samtidigt är det viktigt att kvinnors kallelser och nådegåvor inte av påstådda ekumeniska eller andra hänsyn kommer i skymundan - vi har rika möjligheter att i våra sammanhang låta fler komma till sin rätt och undvika att på minsta sätt "utsläcka Anden".

Motion 4:
ÄKTENSKAPETS ÅTERSTÄLLELSE
Yrkande:
att årsmötet
a) uttalar att äktenskapet per kristen definition och enligt vår kyrkas bekännelse är och förblir ett förbund mellan man och kvinna
b) ger styrelsen i uppdrag att verka för att hela vår kyrka, inklusive samtliga präster och biskopar, återigen ska stå för att äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna och en av Herren särskilt anbefalld och välsignad samlevnadsform, men samtidigt tydligt och långsiktigt motarbeta verklig homofobi både nationellt och internationellt.

Motivering:
Vi kan omöjligen se våra internationella kontakter i ögonen, om vi i denna fråga bara arbetar för att "också" bli accepterade på något hörn i Svenska kyrkan. Vår tydliga målsättning måste vara att det välmenta men olyckliga kyrkomötesbeslutet 2009 - då Svenska kyrkan i praktiken började lära våra ungdomar att det inte finns någon speciell vits med att ha en pappa utöver själva avlingsaspekten - ska rivas upp i grunden och äktenskapsbegreppet återtas, åtminstone i sin kyrkliga kontext. Inte minst för att vi trovärdigt ska kunna bekämpa såväl homofobi som queerteologi, både här hemma och i de kyrkor vi har bevarad kontakt med (särskilt i delar av Afrika och Mellanöstern är homofobin ju verkligen fasansfull). Det kan i det pastorala sammanhanget vara rimligt med både förbön och något slags välsignelse av vissa enkönade par (själva kärleken torde ju även påven kunna välsigna), men det måste ske på enskild pastors ansvar och som ett tydligt markerat pastoralt undantag, inte som en carte blanche även för personer som faktiskt är förmögna till samliv med någon av motsatt kön. Vilket den nya äktenskapsdefinitionen ju, i all välmening, blivit.

Motion 5:
NY MOTIONSBEHANDLING PÅ EFS´ ÅRSMÖTEN
Yrkande:
Att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att under kommande årsmöten ge behandlingen av ev. inkomna motioner en mer framträdande plats på dagordningen, samt även på andra sätt arbeta för en vitalisering av motionsskrivandet och motionsbehandlingen i samband med EFS´ årsmöten.

Motivering:
Efter EFS årsmötet i Piteå 2011 förstod jag varför så få motioner lämnats in till årsmötet de senaste åren. När tiden är så kort och middagsmaten på slutet så hägrande kan eventuella motioner inte bli annat än styvmoderligt behandlade, som något slags bihang eller "övriga frågor", eller t.o.m. störande inslag. Den verkliga ideologidiskussionen verkar i praktiken tas i samband med stadgeändringar, nya framtidsdokument, budgetdebatten och styrelsevalet, då argumentationen för verksamhetsprioriteringar och enskilda styrelsekandidater tillåts ta den tid som krävs. Detta leder dock till att svåra men aktuella ideologiska diskussioner mer hamnar i knät på styrelsen än årskonferensen, och att viktiga skiljelinjer markeras mer i agitationen för vissa personer än i debatt kring konkreta frågeställningar och förslag.

På Folkpartiets landsmöte i Karlstad i oktober 2011 imponerades jag av både den rejält tilltagna tiden för motionsbehandlingen (flera hundra stycken) och den tydligt utmätta repliktiden, med 2 talarstolar och storbildsvisning av aktuell talarlista (först NN, därefter NN). Även om EFS´ uppdrag är något mer koncentrerat än Folkpartiets, tror jag att det egentligen finns idéer också inom EFS som skulle räcka till åtminstone några tiotal motioner per årskonferens, men att medlemmarna och föreningarna just nu upplever att de mest är till besvär om de motionerar. Därför behöver motionernas ställning uppgraderas - EFS ska ju ändå vara en folkrörelse. I så fall lovar undertecknad att lämna in högst en motion (förmodligen ingen) inför nästa årskonferens... ;o)

BOLLNÄS DEN 17 JANUARI 2012
Andreas Holmberg
kantorsstuderande och vikarierande diakoniassistent

Inga kommentarer: