måndag 18 september 2017

Insänt till Kyrkans Tidning den 16 juni 2017

Påskvänner!

Den 15 juni kom förra missionsföreståndarna Birgers och Bertils debattartikel "Efs styrelse har målat in sig i ett ytterhörn" in i Kyrkans Tidning. Dagen därpå skrev jag följande replik, som dock inte togs in. Jag väljer nu att publicera den här, dagen efter ett kyrkoval där de politiska partierna stärkte sitt grepp om kyrkan (och därmed tydligen också över Efs):

DET ÄR BIRGER OCH BERTIL SOM MÅLAT IN EFS-STYRELSEN

Jag minns med glädje ett samtal med Birger Olsson under en bussresa till Umeå efter Efs-konferensen i Piteå 2002. Och inte långt därefter (eller dessförinnan?) fick jag äran att koka ägg och frukostgröt med Bertil Johansson på Efs-gården i Klippen. Trevliga karlar bägge två, inte minst på nära håll.
Men nog är de just de som i välment nit målat in Efs och dess styrelse i ett hörn. Som missionsföreståndare drev de nämligen på för att skapa en så tät relation med Svenska kyrkan, att även Efs i praktiken blev underställt de politiska partier som dominerar kyrkomötet. [Och som nu i 2017 års kyrkoval stärkt sin ställning i kyrkan ytterligare, anm. 18/9].
Detta syns tydligt i äktenskapsfrågan. Birger och Bertil drev inte själva linjen att vi borde börja se äktenskap och föräldraskap som könsneutrala inrättningar. Men att vi nu ska följa staten och det politiskt dominerade kyrkomötet på detta område verkar viktigt och närmast självklart för dem. (Gäller det även om SD tar makten?). Om än under parollen att Efs-styrelsen inte ska ta ställning i frågan.
På något sätt köper ju styrelsen detta resonemang och slår fast att de Efs-präster som vill visst får viga par av samma kön. Men den tycks onekligen hålla för näsan, och på så sätt förstår jag att Birger och Bertil reagerar. Att ha en långt liberalare linje än påven och ändå verka mindre homovänlig än han är en märklig bedrift, om än inte utan sin medielogik.
Nog tycks styrelsen inmålad i ett hörn. Men det är främst Birger och Bertil - och deras lika välvilliga supporters - som försatt den i den situationen.

söndag 17 september 2017

Då var det alltså kyrkoval

Påskvänner!

Även om förtidsröstningen tydligen är mer omfattande än vanligt, är det nog idag den 17 september de flesta röstar i kyrkovalet. Gör det! Och rösta inte på S för att stoppa SD eller på SD för att de i motsats till S vill missionera bland muslimer. ("Svenska kyrkans uppdrag är inte att omvända människor som har valt sin tro. Svenska kyrkans och Socialdemokraternas syn på det är ju snarare att vi ska finnas till för de människor som vill möta sin tro", cit. Louise Callenberg, ledamot för S i kyrkorådet i Huddinge). Det finns ju andra som vill missionera bland både muslimer och sverigedemokrater (och socialdemokrater) och har betydligt större trovärdighet än både S och SD.

Dagens tema är intressant nog denna fraktionernas och partiernas dag "Enheten i Kristus"! Och aposteln Paulus har en tänkvärd hälsning till oss alla i 1 Kor. 1 om detta, om var den sanna kristna enheten ligger (citerar även några verser före och efter dagens episteltext):

Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin son Jesus Kristus, vår herre. Men i vår herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder, att vara överens och inte dela upp er i olika läger, utan återigen stå eniga i tankar och åsikter. Av Chloes folk har jag nämligen fått höra, mina bröder, att det förekommer motsättningar bland er. Vad jag menar är att ni alla säger: ”Jag hör till Paulus”, eller ”Jag hör till Apollos”, eller ”Jag hör till Kefas”, eller ”Jag hör till Kristus”. Har Kristus blivit delad? Var det kanske Paulus som korsfästes för er, eller var det i Paulus namn ni döptes? Jag är tacksam för att det bara är Crispus och Gaius som jag har döpt bland er, så att ingen kan säga att ni har blivit döpta i mitt namn. Jo, Stefanas och hans familj har jag också döpt, annars vet jag mig inte ha döpt någon. Kristus har inte sänt mig för att döpa utan för att förkunna budskapet, men inte med en vältalares vishet: det skulle göra Kristi kors till tomma ord. Världens vishet och korsets dårskap Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft.

Under av Guds Ande givet:
en är kyrkan, Kristi kropp,
ett i tron och ett i livet,
ett i kärlek och i hopp.

Kristus offrat sig att ena
oss förströdda, skingrade,
att till ett de barn förena
som idag står splittrade.

Herre, vi den synd bekänner
som vår splittrings rädsla är.
Du vår tvedräkts rötter känner,
enhet i din sanning lär!

Låt din enhets under bryta
fram ur splittrings synd och skam
och låt Kristi kärlek flyta
ur de dinas hjärtan fram.

lördag 16 september 2017

Pärleporten 100 år och Fred Bloom 150!

Påskvänner!



För att nu tänka på något roligare än det pågående kyrkovalet:

Den som i höst vill ha en sång- och diktafton på temat "Från guldgrävning till pärleport" - om sjömannen, frälsningssoldaten, pastorn, säljaren, diktaren m.m. Fredrik Arvid Bloom - kan botanisera lite bland dessa länkar. (Sångtexterna är en aning bearbetade, så ej de ofta dråpliga dikterna ur samlingen "Hvita svanor", San Diego 1916).

Trots, eller tack vare, ett växlande och stormigt liv, med bl.a. återfall i alkoholism och skilsmäsa, har särskilt Blooms vittnesbörd i 50-årsåldern, efter en andra omvändelse, om Guds väldiga, ännu förblivande nåd, genom sången "Pärleporten", blivit till tröst och upprättelse för många.

Sånger:
Guldgrävarsången
Pärleporten
Håll gyllene porten på glänt

Dikter:
På Abraham Rydberg
Tomtebesöket
På fiske
Vill du älska mig då?
Se människan!
Han och hon
Klasskamraten
Småstadsskvaller
General William Booth

Läsning inför kyrkovalet

Påskvänner!

I morgon är den stora kyrkovaldagen. Jag utgår ifrån att alla Efs-are röstar i kyrkovalet - så mycket som tydligen bestäms i kyrkomöte och kyrkofullmäktige också för Efs:s räkning.

Det skrivs mycket bra (och en del dåligt) i tidningarna dessa dagar. Märkligt nog håller nästan alla - utom Göran Greider i Dala-Demokraten som anser att politiken upplyser religionen - med om att politiska partier inte bör delta i kyrkliga val och beslutande församlingar. Måtte den insikten hålla i sej inför riksdagsvalet 2018!

Det börjar bli dags att driva månglarna ur templet(Lukas Berggren i Världen idag)
Dags att driva politrukerna ur templet! (Expressen)
Annie Lööf är ingen religiös profet! (Karin Pihl i Expressen)
Det är faktiskt ett kyrkoval! (Petter Bergner i Östersunds-Posten)
Politiska partier riskerar att bli trojanska hästar!  (Anders Runesson i Kyrkans Tidning)
Kyrkoval som bjuder på kval! (Sydsvenskan)
Alltmer tyst om Gud i bröllopsfabriken! (Josefin Holmström i Svenska Dagbladet)
Gudstro ska inte vara partipolitik! (Erik Helmerson i Dagens Nyheter)
Stoppa det politiska spektaklet! (Ann Lång i Kyrkans Tidning)
Nostalgi räddar inte Svenska kyrkan (Daniel Braw i Barometern)
Varför politisera det andliga livet? (Christian Dahlgren i Corren)
S kan inte ens säga att de bekänner sig till en Gud! (Magnus Nilsson i Dagen)
Stäng dörren för partipolitiken! (Magnus Nilsson i Kyrkans Tidning)
Politiken hotar kyrkans inre liv! (Jakob Rudenstrand i Smedjan)
Kyrkan fanns nästan 2000 år före socialdemokratin! (Berth Löndahl i Dagen)
Så gick det till när Sverigedemokraterna bjöds in i finrummet! (Yngve Kalin i Svensk Pastoral-Tidskrift)

Hjälp oss du att rätt bedöma
vad som hör till kyrkans kall.
Skulle vi vårt ansvar glömma
går vi mot vårt snara fall.
Hjälp oss sakens utgång bära
utan skam och samvetskval.
Själars frälsning och din ära
vare målet för vårt val.

lördag 9 september 2017

Nu har Schartau-konferensen börjat!



Påskvänner!

Ingen av oss hinner väl dit om vi inte är där redan - och vi är väl bevars "rosenianer" - men det är onekligen ganska dråpligt att romersk-katolska Kristus Konungens församling i Göteborg idag arrangerar en "Schartau-konferens". Komminister Daniel Willborg har just berättat lite allmänt om Schartau, och om några minuter börjar professor Anders Piltz sitt föredrag "Det stora allvaret." Efter en timme kommer så rektor Fredrik Sidenvalls föredrag om "Nådens ordning". Kl. 11.30 blir det mässa med kardinal Anders Arborelius (vid vilken varken Willborg eller Sidenvall lär få kommunicera) och därefter lunch och panelsamtal. Dagen avslutas kl 15.00 med "gudstjänst" som kardinal Anders Arborelius och komminister Rolf Pettersson leder. Ja, vad ska man säga ;o).

Bra initiativ med en "Schartau-dag"! Det är väl bara lite märkligt att gammalkyrkliga och romerska katoliker också ska ha gemensamma gudstjänster med en mässa där bara värdförsamlingens medlemmar får ta emot nattvarden. Om jag vore Sidenvall och Willborg skulle jag ha ordnat en nattvardsgudstjänst i någon grannlokal under tiden.

Det är i det här läget lite svårt att undvika frågan: "Vad skulle Schartau ha sagt?"




torsdag 7 september 2017

Rakare hållning i äktenskapsfrågan

Påskvänner!

Förre missionsföreståndare Bertil Johansson har nu publicerat en replik på styrelsens svar till honom och hans företrädare Birger Olsson. Även förre styrelseledamoten Bengt "Begis" Gustavsson har i Budis framfört liknande synpunkter. Jag fick ju också in en insändare i senaste Budis ("När införde Efs det könsneutrala äktenskapet?"), dock starkt förkortad efter påbud från redaktören Johan Ericsson som gav mig betydligt mindre utrymme än "Begis" trots att det fanns mycket luft kvar på min del av insändarsidan. Kanske till fördel för läsningen, kanske inte. (Begis har ju trots allt varit styrelseledamot och det är kanske skillnad på folk och fä - eller så vägrade han att korta sin text?).

Så jag publicerar min oförkortade text (från den 19 maj) här så får ni bedöma den själva. Som synes delar jag Bertils krav på förtydliganden utan att dela hans slutsatser i övrigt.


RAKARE HÅLLNING I ÄKTENSKAPSFRÅGAN!

Det är bra att Efs:s styrelse givit ut "Samtalsunderlag och råd kring samlevnad och sexualitet." Det är också bra att den vill stå för en moderat heteronorm, utan homofoba utfall. Även om enskilda formuleringar som alltid kan diskuteras. Jag måste dock konstatera att styrelsen och missionsföreståndaren samtidigt slår fast att också präster som viger två av samma kön måste få verka inom Efs.
Och vad skulle då vi säga om Mekane Yesus-kyrkans ledning visserligen avrådde sina präster från att viga fler än två personer med varandra till äktenskap, men samtidigt försäkrade att även de som gjorde så var välkomna att fortsätta som kyrkans präster? Skulle vi inte anse att kyrkan därmed i praktiken hade accepterat polygama äktenskap, om än den höll sig för näsan aldrig så mycket? Vi måste väl då nu vara ärliga mot dem och säga att vi nu de facto, om än kanske motvilligt, accepterar könsneutrala äktenskap också i Efs?
Men förra missionsföreståndarna Birger Olsson och Bertil Johansson menar nu enligt varsitt öppet brev att en Efs-styrelse inte har mandat att uttrycka ens en så moderat heteronormativitet, utan att den av någon sorts princip måste ställa sig och Efs fullständigt (köns-)neutrala i äktenskapsfrågan. Nå, jag har i 20 års tid hört både fait accompli- och följdriktighetsargument för att äktenskapet måste könsneutraliseras i alla sammanhang, och varje, av mig själv ofta önskat, pastoralt undantagsmedgivande har - precis som mina konservativare vänner förutspått - utnyttjats till att driva igenom rena queerdoktrinerna. Som t.ex. det könsneutrala äktenskapet 2009 och, fr.o.m. 2013, t.o.m. könsneutraliserade könsbegrepp!
Om Efs nu måste könsneutralisera äktenskapet för att staten och Svenska kyrkan (läs: det politiskt dominerade kyrkomötet) har gjort det, då måste vi givetvis ompröva vår relation till Svenska kyrkan. Men jag synar. Bara för att folk som tror att Jesus ruttnat prästvigts eller kanske t.o.m. biskopsvigts i Svenska kyrkan, behöver väl inte missionsföreståndaren och styrelsen acceptera dem som präster i Efs? Och det måste väl även kunna gälla t.ex. präster som gör verkligt homofoba utfall? Eller präster som inte ser man-kvinna-förbundet som vare sig särskilt välsignat eller väldesignat eller värt ens så mycket som ett eget namn? 
Tyvärr lämnar Stefan Holmström nu över en mycket dubbeltydig ståndpunkt i arv till Kerstin Oderhem, som väl också förväntas göra både vår egen kyrkoledning och Mekane Yesus-kyrkans nöjda och glada. För att inte tala om alla våra medlemmar och gamla missionsföreståndare. Men det kan aldrig gå. Risken är att Efs förlorar sin trovärdighet på alla håll och till slut får "bära åsnan".
Andreas Holmberg
Iggesund

Gyllene regeln i Evelina Gards tappning

Påskvänner!

På söndag (som borde heta Diakonisöndagen) utgörs evangelietexten av den gyllene regeln. Lyssna till den i Evelina Gards och Eslövs musikskolas tappning!

lördag 2 september 2017

Till reformationsminnet: Lilla katekesen med 1878 års katekesutveckling.

Bildresultat för Lilla katekesen bilder

Påskvänner!

När katekesen för snart 100 år sedan (1919) togs bort från skolornas kristendomsundervisning, gladdes säkert många åt att slippa en massa utantillplugg. Men att den dessutom alltmer försvunnit ur Svenska kyrkans konfirmandundervisning har gjort en stor del av Sveriges kristenhet dogmatiskt ryggradslös och svenska folket generellt okunnigt om kristendomens elementa. Såväl missionsförbundare som Nils Frykman, som i motsats till P P Waldenström sa sej stämma in i varje ord i katekesen (även den längre "utvecklingen" från 1878), pingstvänner som Lewi Pethrus och C-G Hjelm, som trots en baptistisk dopuppfattning gillade katekesen, samt många av Svenska kyrkans ledare, särskilt bör nämnas kyrkoherde L M Engström i Bolstad, har vittnat om katekesens halt och katekesundervisningens ovärderliga betydelse, utan att därför göra sig till talesmän för själlöst plugg.

Även jag har som konfirmand (1983-84) fått lära mig katekesens huvudstycken och Luthers förklaringar till dem (att jag frivilligt lärde mig även stora delar av 1878 års katekesutveckling får väl mera ses som en kuriositet). Och om än dr Martin Luthers lilla katekes verkligen är liten både i jämförelse med hans stora katekes och 1878 års "korta" katekesutveckling (med 268 frågor och svar, som i många stackars barns ögon säkerligen ökat den i sammanhanget oskyldige dr Luthers skuldbörda), så ser jag det som ett passande firande av den lutherska reformationen att åter publicera hans lilla katekes tillsammans med 1878 års katekesutveckling i något bearbetad form, tillsammans med de bibliska exempel som prostarna Meurling och Ottander tillfogade. Kommentarsfälten under katekesutvecklingens många frågor och svar får gärna fyllas med ytterligare frågor och kommentarer.

Katekesen återger ju evangelisk-luthersk tro och lära [med viss reservation för katekesutvecklingens framställning av sabbatsbudet, anm. 7/9]. Men en intressant fråga i vårt ekumeniska tidevarv är i vad mån den - eller för den delen Luthers psalmer - strider mot katolsk (i betydelsen allmänkyrklig) tro och lära? Kunde kanske vara intressant att samtala om, både oss "lutheraner" emellan och med någon romersk katolik. En ännu intressantare fråga är väl i vad mån den strider mot Svenska kyrkans nuvarande kyrkolednings tro, lära och bekännelse? Finns det kanske en anledning till att katekesen och dess dogmatiskt genomtänkta tillägg - liksom våra bekännelseskrifter över huvud taget - kommit så i skymundan de senaste decennierna?