tisdag 24 april 2018

Prästvig högkyrkliga igen!

Påskvänner!

När jag för några år sedan motionerade till Efs:s årskonferens om att Efs skulle verka för att prästvigningsförbudet mot högkyrkliga skulle upphöra, avfärdade styrelsen motionen med att det minsann fanns högkyrkliga som inte var kv*nn*pr*stm*tst*nd*re och därför utan problem kunde prästvigas redan som läget var.

Jaja. Men man förväntas ju skriva motioner med fart och kläm, inte teologiska utläggningar. Hade jag haft utrymme kunde jag förstås ha gått in på begreppet högkyrklig och definierat det närmare. Men styrelsen kunde förstås också ha varit schysst nog att nämna att långt fler än högkyrkliga är s.k. kv*nn*pr*stm*tst*nd*re, bl.a. Elm-Bv-are (t.ex. nu avgående missionsledaren Erik J Andersson) och laestadianer.

Vi i Efs känner oss förstås föga drabbade av prästvigningsförbudet. Men genom att vi tiger när det gäller högkyrkliga (enligt ursprunglig definition) och ämbetsfrågan, finns det väl snart inga kvar som protesterar när vi själva drabbas p g a äktenskapsfrågan eller annat? Dessutom har kh Åke Nordström i Gustav Vasa - som förespråkar en icke-teistisk kristendom - gjort rätt många gränsdragningar obsoleta. Accepterar Efs utan att mucka präster som inte tror på Gud och/eller tror att Jesus har ruttnat, kan vi väl i fridens dar inte vara med på att utestänga de högkyrkliga från prästvigningens heliga handling?

Det var min poäng i den insändare som togs in i Kyrkans Tidning förra veckan: "När kommer högkyrkliga få prästvigas igen?" (Originalrubriken var: "Prästvig högkyrkliga igen!") Någon däremot - och varför i så fall?

[Att högkyrkliga ofta begått misstaget att erkänna även uppenbara villolärare som "rätta präster", bara för att de var karlar, ger oss inte rätten att begå motsvarande misstag. Och de högkyrkliga har faktiskt inte godtagit uppenbara ateister som bättre alternativ än kvinnor i prästämbetet - inte "en karl till varje pris"].

Katekesfråga nr 35: Vad befaller Gud i tredje budet?

torsdag 19 april 2018

Frälsarens kyrka

Påskvänner!

En bearbetad psalm inför konfirmationshelgerna och nationaldagen:




1. Frälsarens kyrka i Sveriges land,
del av hans kyrka på jorden,
vida den famnar från strand till strand,
fast är den grundad av Herrens hand,
byggd till hans tempel i Norden!


2. Allt fick sin vigning i kyrkans famn,

i den Treenige Gudens,
i Faderns och Sonens och Andens namn:
dopnådens vatten och gravens hamn,
brudgummens löfte och brudens. 

3. Fäder och mödrar sej kämpat fram,

Kristus var med dem på banan.
Trofast är han trots vår synd och skam, 
seger han vunnit på korsets stam,
därför finns korset på fanan.

4. Ädel är skaran, sen tusen år
Gud i vår kyrka fått frälsa.
Framåt vår hoppfyllda längtan går:
ungdomen kristnad är Sveriges vår,
Sveriges framtid och hälsa.


5. Villigt en skara som väckts av Gud

kommer sin Konung till möte,
klädd i hans helighets vita skrud,
samlad som daggen på ljusets bud
flödar ur morgonens sköte.
 

6. Kristnade ungdom, Gud vill oss väl!
Ta Herren Kristus på orden!
Kämpa för frihet åt bunden träl,
be om Guds frid över varje själ,
himmelens frid över jorden!



Text: Johan Alfred Eklund 1909, bearb. A.H. 2015
Musik: Gustaf Aulén 1909 


Katekesfråga 34: Varför har vilodagen givits oss?

måndag 16 april 2018

Till Sveriges folk

Påskvänner!

Detta upprop från år 1937(!), formulerat av Nya Väktarens redaktör Axel B Svensson p g a biskoplig passivitet, samlade 1142 prästerliga undertecknare! Skulle ett upprop mot "icke-teismen" (läs: a-teismen) hos kyrkoherde Åke Nordström i Gustav Vasa få några undertecknare idag?

Till Sveriges folk.

Det har tyvärr hänt, att en präst inom svenska kyrkan haft en ateist att som predikant medverka vid högmässogudstjänst, och samme prästman har i ett tidningsuttalande sagt sig själv hava kastat loss från tron på en personlig Gud.

Det har tyvärr också hänt, att en präst inom svenska kyrkan i ett offentligt tal, som refererats i de allmänna tidningarna, sagt sig icke vilja bekänna sig tro på en treenig Gud och icke kunna tala om blodet, som runnit för oss. Samme prästman sade sig även förkasta flera andra för kyrkans bekännelse konstitutiva läror och antydde, att han bland rikets prästerskap hade många meningsfränder.

Enär sådana utgjutelser och påståenden äro ägnade att icke endast framkalla sorg bland landets kristna utan även skapa en atmosfär av misstänksamhet emot prästerskapet, vilja vi undertecknade klart säga ifrån, att vi ogilla komministerns i Hosjö här ovan nämnda tilltag och uttalande. Vi ogilla också kyrkoherdens i Skepparslöv här ovan nämnda utlåtelser. Samvetstvång älska vi ingalunda, och i åtskilligt hava vi olika uppfattning, men vi äro alla därom ense, att den man, som icke tror på en personlig och treenig Gud, icke heller är skickad att vara präst i svenska kyrkan. För att undgå samvetstvång bör han, om han framhärdar i sin otro, avgå ur sin tjänst och nedlägga sitt prästämbete. Det kan icke vara god moral, att en sådan person fortfarande uppbär lön för prästerlig tjänst.

Vi taga sålunda bestämt avstånd från dessa ämbetsbröder och deras meningsfränder samt hava velat låta envar svensk få besked därom. Gud vare vår kyrka nådig! SvPs 120." [i 1819 års psalmbok, "Ack, bliv hos oss"]

[Undertecknat av 1142 präster, återgivet efter Bengtsson: Axel B Svensson, s 144ff]

August Bruhn (årsbarn med den teologiska - inte politiska - meningsfränden Emanuel Linderholm) kritiserades vid en visitation av biskop Rodhe, men fick behålla sitt ämbete och kunde sitta som kyrkoherde i Skepparslöv till sin död 1941. Axel B Svensson skrev senare:

"Undertecknad är icke längre någon ung människa, men jag har ej någonsin genom något fått min syn på svenska kyrkan så förändrad som genom det bedrövliga elände, som kan betecknas med uttrycket fallet Skepparslöv." Och: "Det vart mig så under en ångesthet, sömnlös natt plötsligt klart, att precis varenda kristen i hela Sveriges land var pliktig att medverka till kyrkans räddning undan ulvarnas klor." (Bengtsson, s. 148f).


Katekesfråga 33: Vilken är vilodagen?

lördag 14 april 2018

En alldeles underbar påskpsalm

Påskvänner!

I min amerikanske vän Howards sångbok fanns följande påskpsalm - en av de psalmer som överskridit de s k "rasbarriärerna" och blivit allmän egendom "over there", även om den fortfarande sjungs mest och ivrigast i de s k "svarta" kyrkorna (se nedan). Det finns ju fortfarande en segregation att beklaga och övervinna, och samtidigt en glädje i att redan nu få vara ett i Jesus och använda varandras sånger.

De mest extatiska uttrycken nedan kanske känns främmande för en stillsam "rosenian", men samtidigt är väl den ohämmade glädjen och hänryckningen som mest passande till påsk och till pingst? Som laestadianen sa apropå liikutuksia, de "rörelser" som inte är helt väsensskilda från de ovan nämnda: När människor kan jubla och ropa för att en boll går in mellan två stolpar, kan väl vi få göra det för att vi har fått våra synders förlåtelse?

Uppstått har Jesus - hurra, hurra! Halleluja!

 

Alt. utförande:



Alt. utförande (själva sången börjar 2 minuter in i klippet):


Alt. utförande i en mindre lokal:



1. Se, ljuset slagit mörkrets makt idag
- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
för dödens seger blev dess nederlag
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp
full av makt,
han vann seger
som han sagt.
Dödens udd han brutit av,
till ett väntrum gjort vår grav
- o ära, halleluja till Guds Lamm!

2. Han sonat varje brott mot lagens bud

- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
i tron på honom får vi fred med Gud
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

3. Vi varje dag ska dö från synd och värld

- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
i Andens liv stå upp till himmelsfärd
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

4. Vi går till staden Gud har pekat ut

- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
där glädjen aldrig, aldrig ska ta slut
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

5. En dag får vi stå upp som Frälsaren

- o ära, halleluja till Guds Lamm! -
ja, graven blir en port till himmelen
- o ära, halleluja till Guds Lamm!
Han stått upp...

Text och musik: Charles Price Jones 1901 (36 år), övers. A.H. 2009

C P Jones:
Bildresultat för Charles Price Jones pictures


Katekesfråga 32: Vad befaller Gud i andra budet?

fredag 13 april 2018

Viktigt om väckelsevinden

Påskvänner!

Jag tror att Joakim Lundqvist har en biblisk poäng här. Menar vi allvar med bönen "Herre, sänd en väckelse och börja med mig" (som ju lätt blir en from klyscha) bör vi så klart "bereda väg för Herren" på alla de sätt han anbefaller i sitt ord. (Jfr Elias´ altarbygge). Sedan är det ändå Anden som verkar suveränt och i sin tid. "Utan mig kan ni inget göra."

Fråga 31: Vad vill Gud lära oss med den hotelse han förenat med andra budet?

tisdag 10 april 2018

En akut aktuell diskussion

Påskvänner!

Nog är det här hyperaktuellt och viktigt för hela Svenska kyrkan, även för Efs-are? Det har inte gått att diskutera på Facebook-forumet om Efs:s profil och framtid [fast nu kanske det lossnat lite? anm. 11/4]; det anses väl bryta mot god ton att reagera häftigt mot präster som är uttalade icke-teister och mot präster som även så här i påsktider tror att Jesus har ruttnat. Men om inte vargen kommer nu, när kommer då vargen? Ska Svenska kyrkans predikstolar upplåtas för slikt medan vi - även från Efs - försvarar präst- och biskopsvigningsförbudet för högkyrkliga trossyskon (a la Bo Brander, han med "Ett år med Jesus", ni vet, eller a la Dag Sandahl, han med "Jesus, motspänstig medmänniska")? Är vi inte ganska "kokta grodor" om vi inte skriker högt nu? Vilket absolut inte är samma sak som att blåsa till strid mot stundtals tvivlande kristna i allmänhet - dit jag själv hör! - eller mot undrande sökare och "vanliga" ateister.

Det är själva bedrägeriet, försöket att skapa en "icke-teistisk" kristendom utan Gud och utan en verkligt uppstånden Jesus, som jag med all tänkbar skärpa och tonhöjd vänder mej emot. Och ett Efs, som på 80-talet kunde ge ut böcker som "Varför är trosförkunnelsen farlig?" måste väl i hela fridens dar kunna tala offentligt klarspråk om det här också. Vad jag vet förnekade aldrig Hagin och Ekman att Gud existerar och kan göra under, eller att Jesus "uppstått med sin kropp" (i vilket avseende han dog andligen, JDS-läran, var väl diskussionsämnet, inte den reella, totala uppståndelsen). Vi behöver naturligtvis inte ta uttryckligt avstånd från alla religioner och varianter av ateismen, men när den senare gör anspråk på Svenska kyrkans predikstolar under sken av kristendom borde vi väl ändå gå i taket?

Fast egentligen vet jag ju inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Det ligger ju samtidigt något obeskrivligt tragiskt och obeskrivligt löjligt i varje försök att lansera en "kristendom utan Gud". Jag vill återigen påminna om Ingemar Hedenius´ profetia. (Ni vet: "Det finns ingen Gud, och Hedenius är hans profet").

En liten rekapitulation:

Västerås stift - den rebelliske tonåringen (KT 9/2017)

Nätverket Kristen bortom Gud och kyrkoherde Åke Nordström ifrågasätter det övernaturliga och Guds existens som "en från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmisk makt." (KT 15/3 2018)

John Sjögren reagerar stenhårt på "avmytologiseringsprogrammet". (SvD)

Kyrkvaktmästaren Anders Stenström reagerar. (KT 29/3 2018)

Maria Schottenius undrar.
Ärkebiskop Antje Jackelén svarar.
Maria Schottenius undrar vidare.

Biskop de facto Stefan Gustavsson (EFS) analyserar:
Tro på stadig grund.
Tro byggd på evidens.
Han utvecklar det på sin Facebook-sida.


Katekesfråga 30: Hur används Guds namn till lögn och bedrägeri även på annat sätt?

Kristus är uppstånden - ja, han är sannerligen uppstånden!

Påskvänner!

Ni kan väl lite engelska så att ni kan lyssna på dr Peter Kreefts något intellektuella men viktiga påskbetraktelse:




Katekesfråga 26: Vilka är syndiga eder?
Katekesfråga 27: Vad är att begå mened?
Katekesfråga 28: När kan en kristen svärja vid Guds namn?
Katekesfråga 29: Vad är det att använda Guds namn till vidskepelse?

torsdag 5 april 2018

Frälst

Påskvänner!

Kristenheten i Sverige som en smältande glaciär (ja, kanske, en ännu snabbare smältande glaciär är de politiska partierna...) - lyssna på programmet "Frälst" med Sanna Lundell och Sebbe Stakset från Påskaftonen!

Katekesfråga 25: Vad är det att svära vid Guds namn?

En sann påskvän

Påskvänner!

Så här skriver Josefine Arenius i påsktider.

Tänkvärt. Jag tror inte alls att hon är ute och cyklar (annat än i bokstavlig mening, möjligen ;o).

Katekesfråga 24: När används Guds namn till onda önskningar?


onsdag 4 april 2018

Glad Fjärdedag Påsk!

Påskvänner!

Idag Fjärdedag Påsk trotsar vi Gustav III (han är ju död!) och stora helgdöden 1772 och läser med våra förfäder och förmödrar Apostlagärningarna 3:12-20 (men läs gärna kapitlet ut så Petrus får predika färdigt!). Samt ur Johannesevangeliet 21:1-14 om hur Jesus uppenbarar sej för lärjungarna vid Tiberias sjö (och "bjuder tillbaka" på bröd och fisk, samma måltid som han själv blev bjuden på i gårdagens läsning ur Lukas).

Föreslagna psalmer i 1697 års psalmvalslista för Fjärdedag Påsk är
I dödens bojor Kristus låg,
Nu kommen är vår påskafröjd,
Jesus är min vän den bäste och
Så ljuvligt och så gott det är.

Bön från 1697 (lätt bearbetad): O Herre Jesus Kristus, du som efter din uppståndelse ifrån de döda uppenbarades för dina lärjungar vid Tiberias sjö i det stora fiskafänget! Vi ber dej att du ville välsigna också vårt arbete som vi uträttar efter din vilja. Och att du ville ge oss din helige Ande, så att han upplyser och regerar oss till att alltid lyda din befallning och så att vi såsom dina lärjungar lär känna dej av dina underverk och välgärningar och därför är dej tacksamma och inte låter någon fara hålla oss ifrån dej. Du som lever och regerar med din Fader och den helige Ande, sann Gud och sann människa, välsignad i evighet. Amen!

Och till detta passar Rosenius´ dagbetraktelse för den 4 april inte illa alls!

tisdag 3 april 2018

Glad Tredjedag Påsk!

Påskvänner!

Enligt evangelieboken från 1697 ska följande texter läsas idag på Tredjedag Påsk (som de gjorde i dagens högmässa fram till 1772): Apg 13:26-41 och Luk. 24:36-49. I psalmvalslistan föreslås bl a Vänd nu om, ni sorgsna sinnen, Nu må väl alla glädja sej och Jesus Kristus Frälsaren.

Dessa läsningar och psalmer kan nog behövas årligen i vår kyrka idag. För att stärka oss i tron, när även kyrkans präster och biskopar (och ärkebiskopar) har börjat sväva så illa på målet beträffande det övernaturliga, t o m Guds existens [!!!] som självständigt, personligt, från människan åtskilt väsen, och då inte minst Kristi födelse av jungfru och kroppsliga uppståndelse! (Båda visserligen först omvittnade av kvinnor men väl inte mindre trovärdiga bara fördenskull?).

EPISTEL: Mina bröder, ni som stammar från Abraham och alla ni här som fruktar Gud, till er har budskapet om denna räddning sänts. Ty folket i Jerusalem och deras ledare förstod inte vem Jesus var. De dömde honom och uppfyllde därigenom också de profetord som läses varje sabbat. Fast de inte kunde finna honom skyldig till något som förtjänade dödsstraff krävde de att Pilatus skulle avrätta honom. När de hade fullgjort allt som var skrivet om honom tog de ner honom från korset och lade honom i en grav. Men Gud uppväckte honom från de döda, 31och han visade sig sedan under en längre tid för dem som hade följt honom från Galileen upp till Jerusalem och som nu är hans vittnen inför folket. Vi förkunnar alltså för er detta budskap: löftet som fäderna fick 33har Gud infriat åt oss, deras barn, genom att låta Jesus uppstå, som det heter i andra psalmen: Du är min son, jag har fött dig i dag. Och att han lät honom uppstå från de döda så att han aldrig mer skall återvända till förgängelsen, det har han sagt med dessa ord: Jag skall uppfylla åt er de heliga och oryggliga löften jag har gett David. Ty på ett annat ställe säger han: Du skall inte låta din helige möta förgängelsen. David, som på sin tid tjänat Guds vilja, insomnade och förenades med sina fäder och mötte förgängelsen. Men han som Gud uppväckte har inte mött någon förgängelse. Ni skall alltså veta, mina bröder, att genom honom förkunnas syndernas förlåtelse för er, och genom honom blir var och en som tror rättfärdig och friad från allt det som ni inte kunde frias från medan ni stod under Moses lag. Se därför till att det som står hos profeterna inte slår in: Se, föraktare, häpna och förintas: jag utför en gärning i era dagar, en gärning som ni inte kommer att tro på när den berättas för er.


EVANGELIUM Medan de ännu talade stod han plötsligt mitt ibland dem och hälsade dem: ”Frid över er!” De blev rädda, och i sin förskräckelse trodde de att det var en ande de såg. Då sade han: ”Varför blir ni skrämda, varför fylls ni av tvivel? Se på mina händer och mina fötter, det är jag och ingen annan. Känn på mig och se på mig, en ande har inte kött och ben, och det kan ni se att jag har.” Och han visade dem sina händer och fötter.  Då de av idel glädje och förvåning ännu inte kunde tro, frågade han dem: ”Finns det något att äta här?” De räckte honom en bit stekt fisk, och de såg hur han tog den och åt.
Han sade till dem: ”Detta är vad jag sade till er när jag ännu var hos er, att allt måste uppfyllas som står skrivet om mig i Moses lag, hos profeterna och i psalmerna.” Sedan öppnade han deras sinnen så att de kunde förstå skrifterna. Och han sade till dem: ”Detta är alltså vad skriften säger: Messias skall lida och uppstå från de döda på tredje dagen, och syndernas förlåtelse genom omvändelse skall förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Ni skall vittna om allt detta. Och jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden.”
Bön från 1697 (ngt bearb): Herre Jesus Kristus, vi ber dej att om någon bedrövelse, fruktan och rädsla kommer över oss, liksom dina lärjungar, att du då ville bistå oss och rikligen trösta oss, såsom du tröstade dem i deras bedrövelse och sa: Frid vare med er. Ja, ge då oss denna sanna Tröstaren: den helige Ande. Vi tror förvisso att du med samma kött och ben som du lades ner i graven med är uppstånden och nu sitter på Guds högra hand och ger oss ditt starka beskydd. Och vi ska slutligen komma till dej som är vårt kött och blod och bli lika din förklarade kropp. Ge oss detta, milde Herre Jesus, för din pinas, döds och uppståndelses skull. Amen!

Och till detta passar Rosenius´ dagbetraktelse för den 3 april inte illa alls!

måndag 2 april 2018

Den evangeliska Rosenkransen

Påskvänner!

Det kristna halsbandet Rosenkransen är faktiskt inte så dumt - i varje fall inte i evangeliserad tappning. Ett sätt att se och följa Nya testamentets framställning av Jesus med hans mor Marias ögon.



Detta är den evangeliska rosenkransen, lik den romerska (med dess uppbyggliga betraktelser eller meditationer) utom i det att Ave Maria inte läses 10 gånger vid varje mysterium (utan bara vid bebådelsen och besöket hos Elisabet). Vill någon inte ersätta Ave Maria med förslagen nedan, t.ex. för att de inte alltid utgörs av en uttrycklig bön, kan man enligt ortodox tradition istället be Jesusbönen: "Herre Jesus Kristus, Guds Son, förbarma dig över mig syndare".

Börja vid korset (om så önskas: gör korstecknet, kyss korset) och läs trosbekännelsen (Apostolicum eller Nicenum). 

Därefter - vid första pärlan - Herrens bön.  

Istället för tre Ave Maria, läs vid andra pärlan den aronitiska välsignelsen (4 Mos. 6:24-26), tredje pärlan den apostoliska välsignelsen (2 Kor. 13:13), fjärde pärlan bibelns sista verser (Upp. 22:20-21). 

Vid femte pärlan läs Gloria Patri: Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, såsom det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet, amen.

Framme vid låset med den lilla Mariabilden, be: Himmelske Fader, låt oss likt jungfru Maria bevara ditt ord i våra hjärtan och där begrunda det. Om detta ber vi genom din Son Jesus Kristus. Amen.

Glädjens mysterier 
(förslagsvis måndagar och lördagar):

1) Kristus blir människa i jungfrun Maria (Luk. 1:26-38)
Begrunda inkarnationens mysterium under det att du 10 gånger (1 gång för varje pärla) läser första delen av Ave Maria (änglahälsningen): Var hälsad, du högt benådade, Herren är med dig! Därefter Gloria Patri.

2) Jesus i Maria på besök hos Elisabet (Luk. 1:39-56)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 gång för varje pärla) läser andra delen av Ave Maria (Elisabets hälsning): Min Herres mor, välsignad är du bland kvinnor och välsignad din livsfrukt, Jesus. Därefter Gloria Patri.

3) Jesus föds (Matt. 1:18-25, Luk. 2:1-21)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser änglarnas doxologi: Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människorna ett gott behag. Därefter Gloria Patri.

4) Jesus bärs fram i templet (Luk. 2:22-40).
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Symeons tackbön: Nu låter du din tjänare gå hem i frid, enligt ditt löfte, ty mina ögon har sett din frälsning. Därefter Gloria Patri.

5) Jesus återfinns i templet (Luk. 2:41-52)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesu egna ord: Varför behövde ni söka efter mig? Visste ni inte att jag bör vara där min Fader bor? Därefter Gloria Patri.

Ljusets mysterier 
(förslagsvis tisdagar):

1) Jesus döps (Matt. 3:13-17, Luk. 3:21-22)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Johannes Döparens presentation: Se Guds Lamm (eller. O Guds Lamm) som tar bort världens synd! Därefter Gloria Patri.

2) Jesus förvandlar vatten till vin (Joh. 2:1-12)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Marias uppmaning: Allt vad han säger er, det ska ni göra! Därefter Gloria Patri.

3) Jesus förkunnar himmelriket i ord och handling (Mark. 4:30-34, Luk. 17:20-21)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesusorden Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också! Därefter Gloria Patri.

4) Jesus förklaras på berget Tabor (Matt. 16:28-17:13, Luk. 9:27-36)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Faderns ord Detta är min älskade Son, han är min utvalde. Lyssna till honom! Därefter Gloria Patri.

5) Jesus instiftar nattvarden (Matt. 26:26-29, Luk. 22:14-23)
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesusorden: Detta är min kropp som blir offrad för er. Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Därefter Gloria Patri.

Smärtans mysterier
(förslagsvis onsdagar och fredagar)

1) Jesus lider i Getsemane
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesusoren: Fader, låt denna bägare gå förbi mig om det är möjligt, men inte som jag vill utan som du vill. Därefter Gloria Patri.

2) Jesus blir dömd och torterad
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser översteprästen Kajfas´ ord: Det är bättre att en man dör för folket än att hela folket förgås. Därefter Gloria Patri.

3) Jesus blir krönt med törnen
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Pilatus´ ord: Detta är Jesus från Nasaret, judarnas konung. Därefter Gloria Patri.

4) Jesus bär sitt kors
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Paulus´ ord: Jag vill aldrig någonsin berömma mig av annat än Jesu Kristi kors. Därefter Gloria Patri.

5) Jesus dör på korset
Begrunda detta mysterium under det att du läser rövarens bekännelse och bön: Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike och sedan Jesu sju ord på korset: Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör, Sannerligen, i dag ska du vara med mig i paradiset, Kvinna, se din son - Där är din mor, Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?Jag är törstig, Det är fullbordat, Fader, i dina händer lämnar jag min ande. Och till slut: Denne man har inget ont gjort och Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa). Därefter Gloria Patri.


Härlighetens mysterier 
(förslagsvis torsdagar och söndagar)

1) Jesus uppstår
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesusorden: Var inte rädd. Jag är den förste och den siste och den som lever. Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet och jag har nycklarna till döden och dödsriket. Därefter Gloria Patri.

2) Jesus far upp till himmelen 
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser ängelns ord: Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen ska komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen. Därefter Gloria Patri.

3) Jesus sänder Anden    
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesusorden: När Hjälparen kommer som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig. Därefter Gloria Patri.

4) Jesus tar sin mor Maria och alla helgon hem till himmelen 
Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser Jesusorden ur Psaltaren: I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande. Du förlossar mig, Herre, du trofaste Gud. Därefter Gloria Patri.

5) Jesus kommer åter, kröner sin brud/kyrka och skapar nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor. Begrunda detta mysterium under det att du 10 gånger (1 för varje pärla) läser lovsången ur Uppenbarelseboken: Amen. Lovsången och härligheten, visheten och tacksägelsen, äran och makten och kraften tillhör vår Gud i evigheters evighet. Amen. Därefter Gloria Patri.

Fr.o.m. "låset" ner till korset samma läsningar som i början. Men just vid låset: vänd fram den helige Andes duva denna gång (den som är förenad med jungfru Maria) och be:

O du helge Ande, kom.
Fyll dina trognas hjärtan med nåd och frid
och tänd i dem kärlekens eld, 

din levande låga,
du som från skilda länder och språk
samlar folken
i kristen tro och endräkt:
en enda helig kyrka.
Halleluja!
Halleluja!


*Veni Sancte Spiritus,
reple tuorum corda fidelium,
et tui amoris in eis ignem accende:
qui per diversitem linguarum cunctarum,
gentes in unitate fidei congregasti.
Alleluja!
Alleluja! 

Siewert och Anders påminner oss om undret

Påskvänner!

För två år sedan kunde vi ta del av detta som fortfarande äger sin giltighet! Glad och god fortsättning på påsken!



(Jämför - eller helst inte - med en biskoplig påskhälsning som får mej att undra om inte Jesus ruttnat trots allt. "Urberättelsen" handlar ju om det vi alla erfar när vi går från sorg till glädje o.s.v.).

Han lever! O, min ande, känn
din Herre och din Gud igen!
Han lämnat har sitt vilorum

och rösten höres som var stum
och handen räckes som var kall!
Han lever och du leva skall!

söndag 1 april 2018

Kristus är sannerligen uppstånden!

Påskvänner!

"Låt dem bara slå ihjäl oss på långfredagen - vi lurar dem på påskmorgonen!" (Den danske diktarprästen Kaj Munk, mördad av nazisterna).

GLAD PÅSK!


lördag 31 mars 2018

Sjätte akten och gravläggningsgudstjänsterna

Påskvänner!

I Delsbo och Bjuråker ägde i går kväll gravläggningsgudstjänster rum. D.v.s. gudstjänster som på långfredagskvällen firas till minne av vår Frälsares begravning. Tyvärr har sådana kommit ur bruk i vår församling (Enånger-Njutånger) och jag tror att de nuförtiden är ganska sällsynta generellt här i Sverige. Under min barndoms påskläger däremot handlade alltid kvällsandakten om detta, och ö h t är påskläger (i fjällen eller på andra ställen) utmärkta tillfällen att liksom följa Jesus "hela vägen".

(Våra vanliga begravningsgudstjänster är ju f.ö. alltmer av minnes- och avskedsgudstjänster och allt mindre av begravningar, eftersom själva "nedsänkningen" eller "urnnedsättningen" som regel försejgår senare - kanske ingen riktig parallell till gravläggningsgudstjänsternas försvinnande men saken föll mej i tankarna).

Det gör ju att det som förut kallades "Sjätte akten" alltmer sällan läses i våra kyrkor. Det förekommer visserligen att Långfredagens huvudgudstjänst avslutas med berättelsen om Jesus´ begravning, men så vanligt är nog inte heller det.

Och psalmerna om begravningen (i 1986 års psalmbok två stycken) sjungs då inte längre. Men Så är fullkomnat, Jesus kär och Ditt lidande har nått sitt slut är mycket, mycket goda psalmer. Även Ack, hjärtans ve och Den mun är tyst som bad så ömt. Sjung dem gärna hemma, tillsammans med någon eller för dej själv. [Tillägg 5/4: Det finns faktiskt en tredje gravläggningspsalm i 1986 års psalmbok: "Den tunga dagen går mot natt till sist."]

Katekesfråga 23: Till vad brukar människor i synnerhet missbruka Guds namn?


tisdag 27 mars 2018

Ungdomspastorn Katrina som Vloggare och Youtuber

Påskvänner!

Katrina Stephan är visserligen "missionare" (som min fru) och inte Efs-are. Men jag tror att hon har hittat ett medium som är mer användbart i vår tid än exempelvis närradio eller bloggar som den här, särskilt för att nå ut till yngre människor. Det kräver så klart sin arbetsinsats (en video i veckan lovar hon ut), men jag tror att det är värt det. Framför allt är det så roligt att andra än Alexandra/Kissie (130 000-tals följare) och Victor/Victoria (60 000 följare) fattat vilken otrolig "följarkontakt" man kan få med andra människor och vilket genomslag det kan ge att dela sitt liv med andra. Det är klart att det i en mening måste vara redigerat och tillrättalagt (en filmar ju inte när en går på dass t ex), men det blir ändå en känsla av närhet, mer ju mer frågor och funderingar en faktiskt vågar svara på.

"Människa först och kristen så", sa Grundtvig. "Man märker avsikten och blir förstämd", sa en annan. Till ärligheten för en kristen människa hör förvisso att stå upp för Jesus och Guds ord. Samtidigt måste man ju för att nå kontakt lära känna varann som människor, på det rent medmänskliga planet alltså.  Katrina låter i den här videon framför allt "låtvalet" uttrycka hennes kristna tro, trots att videon innehåller några sekvenser från gudstjänsten i Vinnersjö missionskyrka. Det gäller ju att "skynda långsamt" och inte göra så att följarna känner sej "lurade in i en predikan", och hon tar medvetet sats i det allmänmänskliga för att få kontakt. Hur den kontakten hanteras är en fråga som inte bara berör innehållet i själva vloggen.

Klart en kan fundera på hur en pastorsvlogg riktad till ungdomar bör se ut, men jag tror att även Efs har något att lära av Katrina. Inte alla, inte jag, men någon kanske känner sej kallad att följa i hennes fotspår? Eller i varje fall att lägga ut enkla, korta Youtube-klipp som en hälsning då och då - som prästen i Hudiksvall Jim Lagerlöf gjorde inför Stilla veckan i fjol (se nederst). Allt under åtanke av katekesfråga 22, förstås.

Nu ska jag till kyrkan och sista konfaträffen före påskhelgerna!



Katekesfråga 22: Vad förbjuds i Guds andra bud?

söndag 25 mars 2018

En härlig psalm på Palmsöndagen

Påskvänner!

Härlig högmässa i Njutångers kyrka idag, med både barnkörmedverkan, litania och kyrkfika! (Vi startade utomhus med palmkors och "Hosianna"). Och ikväll kl 18 blir det musikcafé med våfflor i Efs-kyrkan - också då med barnkörmedverkan.

F.ö.: nog sjunger vi den här fina psalmen lite för sällan? Inte minst passar den idag på Palmsöndagen - men hemma i Luleå har vi också använt den som födelsedagssång!




1. Med Jesus fram i de bästa åren
till Andens källa, till livets ljus,
då själen ännu är ung som våren,
fram till Guds tempel, till Herrens hus!
Där får du del av Guds Andes råd,
där växer visdom, där flödar nåd.

2. Med Jesus fram genom arbetsmödan,
de många dagarna utan lön,
den tid du bidar den stilla grödan,
de väntans år utan svar på bön,
i stilla lydnad och tro som hans,
fast vinst ej vinkar i segerkrans!

3. Med Jesus fram, när Guds Ande tvingar
att börja verket på kallets dag,
i prövningstid, då dej Anden bringar
till själens öknar, där matt och svag
du börjar striden, en ständig strid,
som mer ej lämnar en dag av frid!

4. Med Jesus fram att om rikets fröjder
det budskap bära som själv han bar!
Med Jesus upp på de livets höjder,
där glans från Tabor än dröjer kvar!
Med Jesus ned i den djupa dal,
till kamp mot nöden, mot synd och kval!

5. Med Jesus fram bland de skaror unga
som söker lyckan i Kristi vård,

när män och kvinnor och barn vill sjunga
sitt hosianna i tempelgård!
Men byts den äran i hån och skam,
än mer det gäller: med Jesus fram!

6. Med Jesus fram i den sista nöden,
då viljans offer hans Fader får!
Med Jesus fram, när du nalkas döden,
den väg som slutar där korset står,
fram till en sluten, förseglad grav,
där det står skrivet: Sitt liv han gav!

7. Med Jesus fram ur de brutna banden,
som bundit skapelsens liv i död!
Med Jesus, levandegjord i anden,
till nya skapelsens morgonglöd!
Med Jesus fram till vår Faders hus,
där Gud är sol och Guds Lamm är ljus!



Text: Johan Alfred Eklund 1909 (46 år), ngt bearb.
Musik: Otto Nordlund 1937


Katekesfråga 21: Varför bör Guds namn vara stort och heligt för oss?

lördag 24 mars 2018

Åke Nordström verkar vara en skön snubbe

Påskvänner!

Åke Nordström har nyligen fyllt 60 år. Han verkar vara en skön snubbe. Men frågan är ju om han bör vara präst och kyrkoherde.

Åtminstone jag tycker att det i så fall vore bra om kh Nordström till att börja med trodde på Gud, eller, som han och teol kand Tomas Walch formulerar det, på "en från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmisk makt".

Men jag kanske lägger ribban för högt? Jag kanske rent av är en s k trospolis?

Katekesfråga 20: Hur hänger det första budet samman med de följande buden i Guds lag?

Tänkvärt om kristen fostrans nödvändighet och begränsningar

Påskvänner!

Två inlägg om kristen fostran som kompletterar varandra väl:

1) Domprostens tydliga trumpet (bygger egentligen på en debattartikel av Anders Alberius i Kyrkans Tidning)

2) Ärvd tro kontra vald tro (av Efs-aren Stefan Gustavsson)

Katekesfråga 19: När sätter vi all tro och lit till Gud?

torsdag 22 mars 2018

Romerskt och evangeliskt

Påskvänner!

Som i blixtbelysning ter sej skillnaden mellan romerskt och evangeliskt i den underbart vackra och i många avseenden djupt uppbyggliga "Stabat mater dolorosa" av Jacopone da Todi. Nedan återger jag först min egen evangeliserade bearbetning och sedan, för att bearbetningsbehovet ska framgå, den andra hälften av poemet i den gamla svenska översättningen. Inte kan väl en evangelisk församling sjunga slikt (särskilt stroferna 15 och 18)? Men det marianska perspektivet är viktigt - jag ser gärna "de smärtorika mysterierna" genom mor Marias ögon.




1. Modern stod med krossat hjärta
vid det kors där, full av smärta, 
Sonen led för syndig värld. 

2. Gruvlig ångest henne brände, 

och hon modershjärtat kände 
genomborrat av ett svärd. 

3. O hur sorgsen, hur bedrövad, 

övergiven, tröst berövad, 
var Guds moder i sin nöd! 

4. Vem kan fatta vad hon lidit

och hur hennes hjärta svidit 
under Sonens bittra död? 

5. Kan du stå vid hennes sida 

utan att med henne lida 
under folkets spe och hån? 

6. Kan du tårlös se den smärta, 

som nu sargar moderns hjärta, 
lidande med älskad Son? 

7. För oss fallna mänskor plågad, 

smärtans kalk, till brädden rågad,
tömmer Sonen, ja, det sker!

8. Och vi hör nu mellan ropen 

av den grymma pöbelhopen
hur han till sin Fader ber. 

9. Jesus, du all kärleks källa, '

evigt ska ditt offer gälla, 
låt mig efterfölja dig. 

10. Må ditt kval allt ont förtära.

Att dig älska, att dig ära, 
lär din mor Maria mig. 

11. Låt alltmer mig lära känna

dina sår, låt dem sig bränna
in för evigt i min själ.

12. Du i smärta dig har vridit,

du för mig har döden lidit,
låt mig i din död få del.

13. Med din moder vill jag gråta.

För att kunna oss förlåta
syndens straff för oss du bär.

14. Låt vid korset mig få dröja,

ödmjukt där jag knä vill böja,
tillbe med din moder kär.

15. Jesus, nådens källa rika,

ser du mina krafter svika,
hjälp mig du att härda ut.

16. Låt mig leva till din ära,

ödmjukt jag mitt kors vill bära,
tålig intill livets slut.

17. Du som lidit sådan smärta,

tänd din kärlek i mitt hjärta
med ditt kors och med ditt blod.

18. Var mig när i varje fara,

mig från evig död bevara,
du min Frälsare så god.

19. Lär mig du att seger vinna,

i din seger hjälpen finna
också i min sista nöd,

20. så att fri från syndabanden

jag får nå de sälla landen
där det ej finns någon död. 

Men ursprungligen består alltså andra delen av psalmen - som ännu i den romersk-katolska psalmboken Cecilia - av en bön till jungfru Maria, "helga Jungfru ärorika" "mig från evig död bevara", som väl ändå är omöjlig att bruka som psalm i en evangelisk kyrka (trots det olyckliga exemplet SvPs 480)?

(9. Jesu moder, kärleks källa,
då jag ser dig tårar fälla
vill jag gråta ock med dig. 

10. Dina kval må mig förtära.

Honom älska, honom ära,
o Maria, lär du mig. 

11. Helga moder, lär mig känna

Jesu kval, att de må bränna
djupt sig in uti min själ.

12. Han i smärta sig har vridit,

han har döden för mig lidit,
låt mig i hans kval få del.

13. Moder, låt mig med dig gråta,

ty att Gud må mig förlåta
syndens straff din Son nu bär.

14. Låt vid korset mig få dröja,

ödmjukt där jag knä vill böja,
vid din sida, moder kär.

15. Helga Jungfru ärorika,

skulle mina krafter svika,
hjälp mig du att härda ut.

16. Dina kval må mig förtära,

ödmjukt vill jag korset bära,
tåligt intill livets slut.

17. Låt mig känna Jesu smärta,

kärlek brinne i mitt hjärta
för hans kors och för hans blod.

18. Var mig när i varje fara,

mig från evig död bevara,
helga moder, huld och god.

19. Lär mig korset trofast bliva,

det allena kan mig giva
hjälp uti min sista nöd, 

20. så att, fri från stoftet, anden

svävar till de sälla landen
där ej finnes någon död).

Katekesfråga 18: När älskar vi Gud över allting?

onsdag 21 mars 2018

Rappman och Jackelén

Påskvänner!

Jag har ju inget jättestort förtroende för Svenska kyrkans biskopar (även om det finns grader även där). Men enkel rättvisa kräver att jag så här på internationella Downs-dagen ger Rappman i Göteborg ett erkännande för att hon tydligare än andra biskopar talat om "en farlig utveckling" när det gäller avlivning av foster bl.a. med Downs syndrom.

Både hon och de andra kunde förvisso vara ännu tydligare. Men i alla fall.

Och Antje Jackelén och Sveriges Kristna Råd skrev en bra artikel om konfessionella skolor häromdagen. Det bör i dessa tider noteras med tacksamhet.

Katekesfråga 17: När fruktar vi Gud över allting?

Kyrkoherden i Gustav Vasa och Hedenius´ profetia

Påskvänner!

Ja, så var vi där igen. (Ni minns väl "prästen" Ulla Karlssons mindre uppbyggliga passionsbetraktelser i Kyrkans Tidning för några år sedan?). Nu är det bl.a. kyrkoherden i Gustav Vasa, Åke Nordström, som, med hänvisning till både Bonhoeffer och (naturligtvis!) Martin Luther har fått för sej att en kan vara kristen utan Gud, om denne definieras som en "från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmisk makt." 

Just inför Jungfru Marie bebådelsedag påpekar skribenterna att "det är dags att börja vara öppen och tydlig med att en levande kristen tro inte behöver innehålla en förmodern världssyn med övernaturliga inslag" (som t ex inkarnationen). Så "det är dags att överge den tömda symbolen att Jesus nedsteg från ovan där och öppet omfamna att hans gudomlighet kommer sig av att det är vi som i tro erkänner honom som Kristus. Att vi låter honom, enligt Luthers funktionella gudsdefinition, vara den som vi väntar oss allt gott av och som vi i all nöd tager vår tillflykt till."

Hm, jag tror inte att jag i min nöd tänker ta min tillflykt till en snubbe som i verkligheten var en vanlig august men som blir "min gud" om jag väntar mej allt gott av honom. Det blir väl bara en avgud om han inte verkligen är Gud? (Enligt Luthers definition kan ju min plånbok vara min gud, men då med synnerligen litet g). Och jag föredrar nog öppna ateister framför ulvar i fårakläder.

Rakt på sak: Hur i hela fridens dar kan såna här snubbar få bli präster och t o m kyrkoherdar (eller tänker Eva Brunne gripa in nu före pensioneringen?) medan det råder prästvigningsstopp för bekännelsetrogna lutheraner från laestadianien, rosenianien (Elm-Bv) och schartauanien? (Plus "rosendahlianien" om de högkyrkliga kan kallas så). Det är ju helt enkelt en uppenbar skandal! En galenskap i Israel, för att uttrycka sej gammaltestamentligt!

Det här berör Efs i allra högsta grad - markerar vi inte rejäl distans kan ju den där Åke Nordström för allt jag vet föreslås till nästa missionsföreståndare. Och tiger vi när högkyrkliga eller elm-bv:are vägras prästvigning medan sådana som Åke får vigas får vi skylla oss själva om Efs snart inte längre får sina präster vigda p g a deras äktenskapssyn!

Apropå bibelsyn och "poetiska" tolkningar även av kristendomens kärndogmer tror jag att Ingemar Hedenius fortfarande har ett ärende till oss alla. (Jag har citerat honom förr och hoppas fortfarande att det ganska långa citatet håller sej inom citaträttens regler). Avsnittet - ursprungligen från 1948 - förtjänar att bli klassiskt.

HEDENIUS´ PROFETIA
(ur Tro och vetande, Bonniers 1971, s. 120f)

Låt oss till sist betrakta, hur kristenheten och kyrkan skulle te sig, om man mera allmänt upphörde att i sitt inre hålla det trodda för sant och dock fortfore att liksom leva i den kristna tron. Det skulle väl först och främst innebära, att det halvt hysteriska fenomen, som jag i annat sammanhang har beskrivit och kallat patetisk tro utan täckning, bleve satt i system. Hur det skulle se ut, är lätt att föreställa sig.

Men anta, att utvecklingen gick ännu ett steg, så att dessutom de kristna själva finge insikt om att de inte håller kristendomen för sann – att de bleve medvetna om att sanningsfrågan är alldeles likgiltig för deras tro. Då skulle en egendomlig parodi bli satt i scen. Till det yttre skulle väl inte skillnaden vara så stor, jämfört med hur det är nu. Gudstjänster med altartjänst och predikan, dop, konfirmationer, nattvardsfiranden, bröllop och jordfästningar, kristlig verksamhet bland ungdom och gamlingar, husandakt, böner och sånger, allt detta skulle vi ha och många människor som ägnade sig däråt och ännu fler som hörde på.

Men vid närmare undersökning skulle en märkvärdig mentalitet komma i dagen. Inte bara den mest fullständiga likgiltighet för om det är sant, att Gud verkligen har sänt Kristus och att de som tror på honom skall få evigt liv. Utan också, åtminstone i många fall, en övertygelse om att det naturligtvis inte är så, att det är orimlig ”metafysik” att hålla sådant för sant. Därmed skulle inte bara all fruktan och bävan utan också allt hopp och all längtan vara försvunna ur det religiösa livet.

Som ett tomt skal skulle dock inte kyrkan kunna fortsätta. Andra moment i fromhetslivet än de rent religiösa skulle träda i förgrunden, nämligen momenten av förströelse och gemenskap med likasinnade. Ceremonier och böner, psalmer och predikningar skulle bli ett slags högtidliga sällskapsnöjen i traditionella former. Prästernas granna skrudar och gammalmodiga språk, sången och musiken, nattvardens utskänkning av bröd och vin, allt skulle nog ge upplyftning, och milda känslor av gemenskap med bröderna i ”tron” skulle värma hjärtat. Bismaken av kulturhistoriskt pikanteri, av något för länge sedan borttappat men dock i anden närvarande, skulle sätta pricken över i.


Men liknar inte detta något helt annat? Skulle man inte längta efter gudstjänsterna på alldeles samma sätt som många generationer av hyggliga borgare har längtat efter en afton i S.H.T. eller Par Bricole? Skulle man inte liksom dessa då och då även förgylla vardagslivets tråk och tvång med ett eller annat ord ur sin kära sällskapsordens heliga skrift eller ritual?

Sjung och läs nu Bacchi böner,
se det våta titelblad,
där han tröstar sina söner
och gör en bedrövad glad.
Läs då min granne; hör klockorna gå;
sjungom då alla, båd stora och små.
Kör: Gutår! Gutår!

I all sin enkelhet återger Bellmans Bacchi böne- och sententiebok, den stirrande församlingen till tröst och styrko, skriven till en gammal vacker psalmmelodi, ganska bra mentaliteten i en dylik urblåst kyrka. En gud anropas, som ingen ett ögonblick tror existerar, men det förhöjer bara stämningen. Och inte blir det längre fråga om någon frälsning från synden eller något hopp om ett bättre liv. Det är självklart att den verkliga alkoholismen och förfallet ligger utanför sällskapsbrödernas av trevnaden behärskade horisont. Därför sjunger de om synd och frälsning på ett alltigenom förnöjsamt sätt.

Fader Bacchus om så händer,
att ditt barn ej mer förmår,
men på gator, torg och gränder
som en skugga går och står;
värdes du barnet då själv till dig ta
och till friskt vatten det leda och dra.
Kör: Gutår! Gutår!

Ja, själva döden kommer inte längre i betraktande, helt enkelt därför att denna psalm inte har vare sig religiösa eller metafysiska perspektiv på detta fenomen. Dödens problem ligger utanför sällskapsbrödernas intressen. Allt är lyrik och mynnar ut i den tanklösaste fromhet.

Sen som jag fått allt fullkomna,
frisk som blomman i sin fröjd,
så lät mig då sakta somna
väl otorstig och förnöjd.
Låter oss bedja som Bacchus oss lärt,
leve då allt vad hjärtat har kärt!
Kör: Gutår! Gutår!

Huruvida sen sådan utveckling av andelivet i vår kyrka skulle betyda ett framsteg i kulturellt avseende, skall inte diskuteras här. Mycket skulle utan tvivel kunna anföras både för och emot en sådan uppfattning. Jag konstaterar blott, att det är långt kvar, innan detta tillstånd är uppnått, och att det skulle innebära försvinnandet av all kristen tro, i den betydelse svenska språket för närvarande använder detta uttryck, ifall det uppnåddes.

Kommentar från avskrivaren: Månne det fortfarande är lika långt kvar, innan detta tillstånd är uppnått, då ”allt är lyrik och mynnar ut i den tanklösaste fromhet”?

Katekesfråga 16: Vad befaller Gud i första budet?

söndag 18 mars 2018

En god betraktelse av Ragnar Persenius

Påskvänner!

Har just läst en god betraktelse av Ragnar Persenius med anledning av både Midfastosöndagen och Jungfru Marie bebådelsedag. Läs den du också! Den enda lilla anmärkning jag har är väl att "tro på Jesus" och "komma till Jesus" noga taget är synonymer, där den ena saken inte är en prestation mer än den andra. Men visst måste vi komma till Jesus för att få liv, och det är bra att Ragnar påpekar det. Tack!



Katekesfråga 15: Hur sker avguderi?


lördag 17 mars 2018

Lennox om Hawking

Påskvänner!

Ingen vidare bildkvalitet, men mycket god språklig och innehållslig kvalitet i denna intervju med professor John Lennox med anledning av generationskamraten Stephen Hawkings död i onsdags på internationella pi-dagen. Kanske kan den ge även somliga Efs-are något att tänka på?

 

21/3: Lägger till ett äldre klipp med filosofen William Lane Craig där han addresserar Hawking: 



Katekesfråga 14: Vad förbjuder Gud i första budet?

måndag 5 mars 2018

Rosenius om påskalammet

Påskvänner!

Jag hör visserligen till dem som tycker att det var onödigt och kanske också lite löjligt att utlysa ännu ett Rosenius-år (150 år sedan han dog) när vi alldeles nyss haft ett (200 år sedan han föddes). Men hans betraktelser kan vi ju läsa ändå. Och dagens Rosenius-betraktelse var verkligen alldeles extra stark så här i påskfastan och inför påskfirandet: Lammet måste ätas helt.

Försöker ta till mej denna undervisning. Ska jag alls ha Frälsaren behöver jag hela Frälsaren, inte bara en del av honom. Inte bara det jag tycker är skönast. Både i vardagens familjeliv och under helgens högtidsstunder. Inget snack om att jag behöver det. Det är kanske så för dej också?  

"If Jesus is not Lord of all, he is not Lord at all."

Och imorgon bär det av till Lule.

Katekesfråga 13: Vem är Gud?


söndag 4 mars 2018

Sophia Elisabeth Brenner om Nattvarden:

Mer är mig ej förunt, ej bör mig mera veta
och mer begär jag ej: det är och blir mig nog,
att den mig återlöst, förrän han avsked tog,
sig själv har skiftat ut och bjudit alla äta.

O himmelsk Kost och Värd! Låt aldrig mig förgäta,
påminn mig allt för ett den gunst dig därtill drog,
styr ock mitt blinda vett långt bort från denna bog
att sådan hemlighet av förvett efterleta.

Jag tror och vet förvisst att jag min Jesus får
här under bröd och vin - och vad jag ej förstår
har ingen ängel än sig understått att skåda.

Så kom, min Själavän, förena dig med mig
på obegripligt sätt, så finner Satan sig
med all sin makt för svag för oss förenta båda.

S E Brenner:
Litografi av Johan Cardon

Katekesfråga 12: Vad är huvudsumman av lagens bud?

Luther om nattvarden

Påskvänner!

Leonardo da Vinci - The Last Supper high res.jpg

Så här en timme före högmässan kan det kanske passa att påminna både oss Efs-are och andra om orden i Martin Luthers företal till lilla katekesen (1529):

Slutligen vill de inte mer gå till nattvarden, nu när påvens tyranni är avskaffat, utan föraktar den. Det är nödvändigt att förmana dem i detta avseende, men på ett sådant sätt att vi inte tvingar någon till tron eller nattvarden eller ställer upp någon lag eller bestämd tid och plats, utan predikar så att de driver sej själva till nattvarden och liksom tvingar oss präster att ge dem sakramentet. Detta gör man på det sättet, att man säger till dem: Den som inte begär eller söker sakramentet åtminstone en eller kanske fyra gånger om året, om honom måste man befara att han föraktar sakramentet och inte är någon kristen, liksom den inte är någon kristen som inte tror evangeliet eller vill höra det. För Kristus sa inte "låt det vara" eller "förakta det", utan "så ofta ni dricker, gör det" o.s.v. Han vill att det verkligen ska göras och inte alldeles underlåtas och föraktas. "Gör det" säger han.

Men om någon inte sätter värde på sakramentet, är det ett tecken på att han ingen synd har, inget kött, ingen djävul, ingen värld, ingen död, ingen fara, inget helvete, det vill säga han tror inte på något sådant, även om han sitter upp till öronen i det och två gånger om är i djävulens våld. Tvärtom har han ingen nåd, inget liv, inget paradis, ingen himmel, ingen Kristus, ingen Gud och inget gott. För om han trodde att han hade så mycket ont och behövde så mycket gott, så skulle han inte överge sakramentet, där hjälp vinns mot så mycket ont och så mycket gott ges. Man skulle inte heller behöva tvinga honom med någon lag till sakramentet, utan han skulle själv ila till det, tvinga sej själv och nödga dej att ge honom sakramentet.

Till detta behöver du inte i detta stycke ställa upp någon lag som påven. Framställ bara tydligt vilken nytta och skada, nöd och hugnad, fara och hjälp som är förknippad med detta sakrament, så ska de väl komma utan ditt nödgande. Men om de inte kommer, så låt dem fara och säg dem, att de som inte aktar på eller känner sin stora nöd och Guds nådiga hjälp, de är i djävulens våld. Men om du inte allvarligt lägger fram detta eller om du gör en lag och ett gift av det, så är det ditt fel att de föraktar sakramentet. Hur skulle de kunna vara annat än tröga, om du sover eller tiger? Ge därför akt på detta, kyrkoherde och predikant! Vårt ämbete har nu blivit något annat än det var under påven. Det har nu blivit något allvarligt och frälsningsbringande. Därför är det nu förbundet med möda och arbete, fara och anfäktelse, därtill ringa lön och tack i världen. Men Kristus ska själv vara vår lön om vi arbetar troget. 

Härtill hjälpe oss all nåds Fader, vilken vare tack och lov i evighet genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Katekesfråga 11: Varför måste Guds lag uppenbaras i ordet?

lördag 3 mars 2018

Rosenius om rättfärdiggörelsen (frikännandet) genom gärningar

Påskvänner!

Idag, den 3 mars, ger Rosenius en klar och tydlig undervisning om gärningarnas betydelse vid den frikännande - eller fällande - domen på den yttersta dagen. Det är nog inte alltid "rosenianska" predikanter varit lika tydliga som han på den här punkten.

Rosenius skriver även (i sin romarbrevskommentar): "Den genom tron rättfärdige Abraham visade sig genom gärningar vara en sådan. Och det är detta Jakob menar när han skriver att Abraham vart rättfärdigad av gärningar."

Katekesfråga 10: Varigenom förnimmer vi Guds lag i vårt hjärta?

John Lennox är inte dum




Katekesfråga 9: Hur uppenbarade Gud sin lag, innan den uppenbarades i ordet?

fredag 2 mars 2018

Från 1 mars till 1 april

Påskvänner!

Bildresultat för Kaj Munk pictures

Igår, den förste dag i marts, gick den danske diktarprästen Kaj Munk ut och fann en blåsippa. Den inspirerade honom till nedanstående odödliga dikt, "Den blå anemone".



1. Hvad var det dog, der skete?

Mit vinterfrosne hjertes kvarts
må smeltes ved at se det
den förste dag i marts. 
Hvad gennembrød den sorte jord 
og gav den med sit sølvblå flor 
et stænk af himlens tone? 
Den lille anemone, 
jeg planted der i fjor. 

2. På Lolland jeg den hented, 

et kærtegn fra min fødeø. 
Så gik jeg her og vented 
og tænkte, den må dø; 
den savner jo sit skovkvarter, 
sin lune luft, sit fede ler; 
i denne fjendske zone 
forgår min anemone, 
jeg ser den aldrig mer. 

3. Nu står den der og nikker 

så sejersæl i Jyllands grus, 
ukuelig og sikker 
trods ensomhed og gus, 
som om alverdens modgang her 
har givet den et større værd, 
en lille amazone 
og dog min anemone 
som søens bølge skær. 

4. Hvad var det dog der skete? 

Mit vinterfrostne hjertes kvarts 
det smelter ved at se det 
den første dag i marts.
Jeg tænkte "evigt skildtes ad 
min sjæl og glæden", da jeg sad 
i vint'rens grumme done. 
Nu gør min anemone 
mit hjerte atter glad.  

5. For denne rene farve 

den er mig som en vårens dåb, 
den la'r mig nyfødt arve 
en evighed af håb. 
Så bøjer jeg mig da mod jord 
og stryger ømt dit silkeflor, 
en flig af nådens trone. 
Du lille anemone, 
hvor er din skaber stor!


Och när vi om en månad firar påskdagen den 1 april kan vi gärna citera den av nazisterna mördade Munks ord: "La dem slå oss ihjel Langfredag - vi lurer dem Påskemorgen!" Det är biskopens replik ur Munk-dramat "Han sitter ved smeltedigelen" från 1938 - som nu alltså fyller 80 år, samma år som vi också firar att det är 120 år sedan Kaj Munk föddes. Den 4 januari 1944 blev hans "Langfredag". Och vi får be med den sjungna begravningsbönens ord: "När evighetens påsk gryr över jordens gravar, låt oss av nåd få uppstå till evigt liv."




Katekesfråga 8: Vad är 10 Guds bud?

söndag 25 februari 2018

FLASH: Rikskollekt till Efs idag!

Påskvänner!

Ryktet har nått mej att det är rikskollekt till Efs idag. Kan någon som är engagerad i Efs mission (uppdrag) be att få säga något i kyrkan idag, tror jag det smäller högre än aldrig så välformulerade kollektcirkulär. Be annars att cirkuläret läses upp (det lutar sej ganska tungt mot S:ta Claras renommé men i a f):

file:///C:/Users/Andreas/Downloads/EFS%20Rikskollekt%2025%20februari%202018_(1).pdf

Under alla förhållanden: Gå i kyrkan idag (som vanligt, förhoppningsvis) och ge en redig rikskollekt!




PS. Det går förstås varje dag att ge en gåva till Efs mission! DS.

Katekesfråga 7: Vad förkunnar Gud genom evangelium?

lördag 24 februari 2018

En annan liten gul bok att läsa under fastan!

Påskvänner!

Måste göra lite mer bokreklam: nu finns Augsburgska bekännelsen från 1530 i nyöversättning(-ar). För 180 kr på Ad Libris får man den här fina boken:

Confessio Augustana

Rune Söderlunds kommenterade översättning (med den latinska originaltexten i vänsterspalten!) är givetvis ytterst värdefull och intressant. Men Hans Lindholms mer parafraserande version i slutet är nog ändå den mest tilltalande; ja, den är så bra att den borde tryckas separat som häfte att dela ut i kyrkor och bönhus. Precis så bra är den!

Men både Söderlunds och Lindholms versioner gör förstås boken värd sitt pris - plus andra intressanta texter av Magnus Persson (förord), Torbjörn Aronson och Kjell O Leijon. Som missionsföreståndare Kerstin Oderhem skriver:

"Genom denna utgåva vill vi, utan att förändra innehållet, underlätta för nutidens kristna att ta till sig denna sammanfattning av den kristna tron." 

Den som vill läsa Augsburgska bekännelsen (Augustana) helt gratis i en äldre översättning av Sigfrid von Engeström kan titta här. Men som sagt, nyöversättningen rekommenderas!

Katekesfråga 6: Vad förkunnar Gud genom lagen?

Favorit i repris

Påskvänner!



Så här i fastan - då jag som vanligt rekommenderar Matthew Harrisons "Liten bok om stor glädje" - kan vi som också kallar oss lutheraner gärna än en gång lyssna till hans predikan "För dej" här ovan.

Jag tycker fortfarande att han låter som en klassisk EFS-predikant. Men får vi höra en predikan som denna i Sverige idag?

Den här fina boken kan alltså fortfarande beställas på nätet till humana priser - inte minst värdefull är slutdelen med bibelläsningar och böner för "de 90 glädjerika dagarna" mellan Askonsdag och Pingst:

Liten bok om stor glädje (kartonnage)

Katekesfråga 5: Hur fördelas huvudinnehållet av den heliga Skrift?

En invandrad arabs kärleksförklaring till Läsebok för folkskolan och dikten "Guds godhet"

Påskvänner!



Dikten översattes till svenska av Betty Ehrenborg-Posse, vars 200-åriga födelsedag firas i sommar den 22 juli, samma datum som hon avled år 1880 (hon dog alltså på sin födelsedag).

Observera att det för den mycket sympatiske uppläsaren ter sej helt och hållet omöjligt att kalla Gud/Allah för "Fader", ett ord han därför hela tiden byter ut mot "Herre".

Katekesfråga 4: När har den heliga Skrift blivit oss given?


fredag 23 februari 2018

Billy Graham (1918-2018)

Påskvänner!

"Jag kommer inte till himlen för att jag predikat för stora skaror eller läst bibeln många gånger. Jag kommer till himlen på samma sätt som rövaren på korset som i sin sista stund sa: "Herre, tänk på mig!"

(Billy Graham, 1918-2018)



Katekesfråga 3: Vad är den heliga Skrift?

måndag 19 februari 2018

Ack och ve!

Påskvänner!

Några citat med anledning av Första söndagen i fastan och Prövningens stund:

"Berättelsen om Adam och Eva som inte lyckas behärska sig, utan äter av äpplet från det enda träd de inte får röra, är en paradox. De får inte äta, men måste samtidigt göra just det för att bli sanna människor. De måste lämna paradiset, detta illusoriska tillstånd av evig lycka, för att lära sig leva livet på riktigt, där frestelser ingår. Steget ut ur Eden är oundvikligt för inre mognad och växt. Vi måste helt enkelt äta av äpplet." 
(Domkyrkolektor Sabina Koij, Första söndagen i fastan, ur Dagbok med Kyrkoalmanacka 2017, Verbum, s. 50).

"Enda sättet att övervinna en frestelse är att falla för den."
(Oscar Wilde)

"Man må säga vad man vill om ett syndigt leverne - men det är allmänbildande."
(Hjalmar Söderberg)

"Då sa ormen till kvinnan: 'Ni ska visst inte dö! Men Gud vet att den dag ni äter av den ska era ögon öppnas, så att ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.' Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat."
(1 Mos. 3:4-6a)

Katekesfråga 2: Varifrån hämtas undervisningen om det som hör till din kristendom?